Det var i vår ungdoms fagraste vår, och Asta hade inte så roligt utan spånade i försök att komma på nånting. Hon började till slut röka i samråd med kompisarna. Det handlade om att gå hem och vara tuff. Holger var ganska drivande för rökning. Asta var bara tjugo år och Holger fyrtio vårar. Själv rökte han Camel en dyr amerikansk cigg. Asta var i försöken med rökandet och alla kompisarna ville att hon skulle röka varligt. De ville nog ändå ta ansvar, men också om att inte vara torrbollar. Asta blev för första gången också intresserad av USA, när hon prövade Camel på rekommendation från Holger. Camel var ju den dyraste ciggen tillsammans med Philip Morris, och Asta vågade inte relatera på ett mera flagrant sätt till USA. Hon såg ju annars vilken tuff sportvärld det var i det stora landet i väster.

Hon hade köpt dator och tyckte att hon var mindre tråkig när hon med den och sin gamla TV tog in en del amerikanska internet och TV-kanaler. Det var år 2019 så hon levde i ett modernt Sverige. Hon var egentligen ointresserad av den reklam hon prackades på i det moderna kanal-Sverige, men var rädd för kompisarna och deras stöd till allt kommersiellt. Hon vände sig till riksdagen och de politiska partierna, men där talade hon för döva öron. På det stället var man i första hand intresserad av rationalitet över alla gränser. Och dessutom där inom partiernas styrda gränser. Det vill säga enligt de mötens beslut man hade haft. Riksdagen kunde alltså inte vända bort från program som de helt enkelt bestämt. Betydelsen av det var ju förstås att man inte kunde ta beslut av någon som helst spontan karaktär. Reklamen såg alltså regeringen som en förutsättning för välfärden, relaterat till ett starkt näringsliv. Hela riksdagen var helt enkelt helt centrerad till reklamen. Asta fick försöka sig på att trösta sig med rökningen och be riksdagen på sikt ändra sig för att vara henne till lags. Hon var alltså splittrad i och med kompisarnas vurm för att hon skulle röka. Politikerna lade märke till att hon rökte och då egentligen inte borde förbjuda reklam.

 

 

Hon var ju alltså en udda person som alltså kunde nonchaleras. Man frågade sig till slut i hennes kompisled om hon inte egentligen borde självständig som hon var, bryta med Sverige och satsa på att utvandra, till Ryssland eller USA. Asta blev då rädd och ville egentligen inte fortsätta med att motarbeta allt och alla. Det blev alltså lugnare från hennes sida och hon vande sig vid faktiskt att stålsätta sig och bli så självständig att hon struntade i kompisarnas råd att röka och bli renlevnadsperson. Kompisarna blev då generade och berömde henne för att som dom sa visa vägen för dem, att också bli renlevnadspersoner. Efter några år med renlevnadsliv var Asta intressantare för riksdagen och de politiska partierna. Hennes renlevnadsliv spred sig och ett nytt politiskt parti bildades. ’Ren och fräsch’ döptes det till. På fem år hade Asta lyckats komma in i riksdagen och där ha tio procent av rösterna.

 

 

Tio procent av rösterna var bekymmersamt för pressen som var motstridiga mot allt nytt och ville ju faktiskt inte ta några risker och rapportera speciellt djupsinnigt om ’Ren och fräsch’. Dagens nyheter var ju den tongivande tidningen och måste ju ta ansvar, så en liten rapport blev det i alla fall. Asta kunde inte heller försörja sig på ’Ren och Fräsch’ utan fick vara ordförande på partiet som amatörpolitiker. Partiet hade ju först det senaste året kunnat får statsstöd för exempelvis ordförandeposten i partiet. Man hade alltså jobbat helt ideellt som politiker. Astas polare från tidiga år hade också ångrat sig och talade om för henne att de egentligen tyckte nu när dom tänkte efter, att hon faktiskt var för duktig för att röka. Nu hade man också på landets ambassader börjat lägga märke till ’Ren och Fräsch’ och Asta blev ibland inbjuden till olika möten om framtiden. Tiden gick och ’Ren och Fäsch’ kunde efter tio år i riksdagen, med femton procent av rösterna bli medlem i regeringen. Värst va tråkigt sa till slut Asta vid det första regeringssammanträdet. Hon tänkte nämligen tillbaka på sin tuffa tid med rökningen och polarna.