En känslokontrollmetod jag kommit i kontakt med är ART. Metoden består av tre komponenter:
1. Interpersonell färdighetsträning: Beteendekomponenten för att öka den sociala färdighetsträningen.
2. Ilskekontrollträning: Den emotionella komponenten och vad man skall göra istället för att uppträda aggressivt.
3. Träning i moraliskt resonerande: Värderingskomponenten finns med för att oroväckande stor andel av de asociala ungdomarna är omogna eller visar på en försenad utveckling.

Som en del av ART finns det en sekvensering av händelseutvecklingen i följande tre delar:
Stimuli (Startsignal): Vad utlöste problemet, vad ledde fram till problemet.
Beteende: Din respons.
Konsekvens: För dig och den andra personen.

Kanske verkar det lite simpelt men ju enklare desto lättare är det att använda i verkligheten. Det gäller ett få kontroll över ens beteende så att inte ilskan går överstyr och man gör något dumt (t.ex. slår i sönder något).

Igångsättare: Stimuli och den emotionella komponenten i ART.
1. Inre, det som man själv gör som igångsätter ilskan.
2. Yttre, saker som andra gör som igångsätter ilskan.
Mina igångsättare kan vara struntsaker som inte går min väg som gör mig arg. Det är saker som man aldrig skulle tänka sig att man kan bli arg på. Ofta kan det bli en negativ spiral då jag blir arg och gör något dumt på grund av det och då blir jag ännu argare.

Fysiska signaler: Beteende och den emotionella
komponenten i ART.
Det kan vara förhöjd puls, darrningar, m.m. Själv brukar jag ofta börja skrika till eller slänger saker omkring mig, kanske bankar jag i väggen.

Ilskedämpare: Beteende och den emotionella komponenten i ART.
Ilskekontrollträningens uppgift är dels verka för att ilska skall uppstå mer sällan och att förse eleverna med de redskap de behöver för att lära sig självkontroll när de blir arga.
Exempel på tekniker som kan användas är:
1. Andas med djupa andetag.
2. Räkna baklänges (10-1).
3. Tänka positivt. Tänka behagliga tankar, att avbryta det jag för tillfället jag gör så jag inte fastnar i negativa tankar.
4. Något eget (jag har själv ett mantra att personen som avger ljudet inte gör det för att jävlas och att det inte är riktat mot mig).
5. Tänka på de långsiktiga konsekvenserna.

Påminnare: Beteende och den emotionella komponenten i ART.
Det kan vara exempelvis självprat. Andra exempel kan vara självinstruerande påminnelser som:
   Det kommer göra mig arg men jag vet hur jag skall hantera händelsen, jag kan hantera situationen eller ta det inte så allvarligt. Efter provokationen kan man glömma det som irriterar mig, försöka skaka av mig och jag kommer bli allt bättre på det här ju mer jag övar.

Att tänka framåt: Konsekvens och den emotionella
komponenten i ART.
Kan delas upp i korta och långsiktiga konsekvenser. Vissa konsekvenser kan få katastrofala följder med livslånga följder medan andra går en förbi lätt. Inre och yttre konsekvenser är ett annat sätt att dela in konsekvenserna där den förra är begränsad till ens eget område som att tycka illa om sig själv. Yttre konsekvenser däremot kan innefatta fysisk bestraffning. Sociala konsekvenser är sådant som visar på ett asocialt beteende och kan få en att känna det pinsamt för en själv.

Ilskebeteendecykeln: Beteende och den emotionella
komponenten i ART.
Det som personerna själva gör som väcker ilska hos andra, eget provocerande beteende.

Interpersonella färdigheter: Beteendemässiga komponenten.
Uttrycka känslor i ord, att kunna bryta upp tanke cirklar så jag inte fastnar i negativa cirklar.

Självutvärdering: Beteende och den emotionella
komponenten i ART.
1. Hur bra personerna tycker de själva har hanterat en
konfliktsituation.
2. Belöna sig själva för att ha hanterat en situation bra (självförstärkning).
3. Hjälpa sig själva att ta reda på hur de skulle ha kunnat hantera en situation bättre (självhandledning).
Självutvärdering innebär att man använder sig av
påminnelser som är relevanta för de känslor och tankar
som finns efter en konfliktsituation.

Motivation och motstånd att deltaga i ART:
Man har som mål att personerna kommer a) närvara på de planerade ART-lektionerna b) delta i alla träningsprocedurer i gruppen c) kontinuerligt tillämpa det de lärt sig på
alla områden.
   Man kan dela in olika typer av motstånd hos eleverna:
Det finns två olika typer av motivationsstrategier nämligen interna och externa. Externa handlar om handfast belöning exempelvis att eleven uppträder enligt önskat beteende.
Interna strategier är de strategier som eleven själv väljer.
Typerna av motstånd hos personerna kan kategoriseras i :
1. Inaktivitet: minimalt deltagande.
2. Hyperaktivitet: avvikelser från ämnet.
3. Aktivt motstånd: att deltaga men inte följa instruktioner.
4. Aggression: det kan vara sarkasm eller nedsättande kommentarer men också fysiskt våld.
5. Kognitiva brister och känslomässiga störningar: oförmåga att vara uppmärksam, förstå eller komma ihåg.

Mina egna problem
Jag har självt haft problem med ilske kontroll vilket ställt till det enormt för mig. Speciellt har jag problem med störning av olika ljud. Jag har det som ett mantra att ljuden inte alstras mot mig. Dessutom försöker jag hela tiden intala mig om stimuli-beteende-konsekvens sekvensen. Att om jag inte har koll på mitt beteende så kommer konsekvenserna bli dyrköpta. Kanske verkar det för enkelt men det är lätt att komma ihåg och är användbart i de flesta situationer.