Han sprang tillbaka till lägret med Liam. Herregud! Vad här hänt frågade Samuel när han såg Liams arm. Någon jävla idiot skar honom sa Peter. Samuel beordrade snabbt in alla i den stora stugan och låste alla fönster och dörrar. Medan en annan lägerledare sydde i Liams arm så ringde Samuel polisen och berättade vad som hänt. Snabbt därefter så kom polispatruller med hundar som noggrant sökte igenom skogen. Liam fick åka ambulans för armen. Polisen hittade fotspåren Peter beskrev och en kniv med blod på. Det konstaterades vara Liams. Men ingen man ingen stuga. Liam skrevs ut från sjukhuset efter några dagar och fick terapi. Livet började återgå till det normala. Men en natt vaknade familjen till skrik från Liams rum. Han hördes skrika nej, nej, skjut mig inte och han sprang i sömnen. Pappa väckte honom genom att rycka honom i axlarna. Liam vaknade, han var svettig. Jag såg honom, var det enda han kunde få ut. Föräldrarna stod som frågetecken fast Peter förstod. Han förstod också att hans föräldrar aldrig skulle tro på honom. Så han var tvungen att ta hand om problemet. Han förstod att han skulle drabbas av samma sak själv. Nästa dag googlade han om drömmar, han behövde veta allt. Han fick teorin att man kan styra sina drömmar, att det man tänker skulle vara bra i drömmen kommer hända i den. Det var hans enda hopp.

 

Nästa natt snodde han några av pappas sömntabletter. Han somnade samtidigt som han hörde Liam. När han slog upp ögon satt han och Liam vid ett bord. Stugan de satt i kändes inte som den var från deras tid. Framför dem satt en muskulös man. Peter kände igen honom, det var mannen han jagat. Han ville säga något fult. Men han kunde inte. Bakom mannen stod en kvinna vid en ugn. Bröderna tittade bara på varandra han såg geväret vid en vägg. Han prövade sin teori. Han bara tänkte att han och Liam behövde fly. Han kände då hur han kunde röra sig och prata. Var är vi? Frågade han. Ni är våra nya gäster sa mannen, ni kommer att stanna ett tag. Peter kunde se en dörr i hörnet. Utan att säga något mer slängde han bordet på mannen. Han tog Liam i handen och sprang. Han fick upp dörren med en smäll. De möttes av en mörk skog. Som de sprang såg de mannen komma efter dem. Han satte vapnet mot sin axel och avlossade ett skott. Peter föll till marken med en skarp smärta i knät. Skräcken byggdes upp som Svarte Petter närmade sig med en kniv och ett grin i ansiktet. En ovanlig tanke slog Peter. Han kom att tänka på ett gammalt krigs-spel, att en karaktär därifrån kunde hjälpa dem.

 

Svarte Petter ställde sig över honom kniven för att hugga. Peter och Liam blundade för rädda för att titta. Men till deras förvåning så kände de inget knivhugg. När de öppnade ögonen häpnades de. Petter stod över dem men en annan man i mustasch var också där. Peter kände igen mannen från spelet men kom inte ihåg namnet. Mannen med mustasch kastade tillbaka Petter bort från barnen. Petter tappade geväret och anföll mannen med mustasch som lätt försvarade sig. Medan bröderna tittade på spektaklet så kände de händer omkring. De tittade och såg att det var andra i gammaldags kläder men de kändes inte onda en av dem rörde Peters knä och det läktes. Liam sken upp och sa, trevligt att träffas igen. Bröderna kände sig glada att se Svarte Petter få igen. Peter sa till Liam, tänk på vad som kan hjälpa oss. Med ett leende så blundade han. En till karaktär dök upp i en grön rustning. Utan någon ansträngning gick han fram till Svarte Petter bände kniven från honom och kastade iväg honom. Han slängdes en bra bit. Mannen i rustning plockade upp musköten och knäckte det i bitar. Svarte Petter skrek NEJ! Och löstes till aska. Mannen i mustasch sa, ni är säkra nu. De andra i gammaldags kläder sa tack och blev till ett blått ljust som åkte upp i luften. Mannen i grön rustningen sa ingenting men han gav Peter bitarna av vapnet och försvann i ett blått sken. Nu var bara mannen i mustaschen kvar. Tack så mycket sa bröderna. Ni behöver inte tacka mig sa mannen. Vad heter du frågade Liam. Jag heter Price, min gosse. När ni kommer till er värld måste resterna av det vapnet smältas ner till ingenting annars kan han återvända. Ta och göm dem i en kyrka så smälts det sa han. Nu måste jag också gå och ni måste tillbaka, era föräldrar väntar på er. De vaknade upp i två sjukhussängar.
 Mamma och pappa satt vid deras sida. De grät av lycka att de vaknade igen då de fått hjärtstopp under natten. Men de blev förfärade när de såg att det låg rester från ett gammalt vapen bredvid Peter. Snälla, tro mig när jag säger det här sa han. Han berättade allt. Till deras lättnad så trodde föräldrarna på dem. Så när de skulle gå så gömdes resterna i en gammal ryggsäck och lade den diskret i sjukhus-kyrkan. De hörde hur något smälte när de gick. Vid utgången så möttes bröderna av människorna i gammaldags kläder. Hej då och tack sa de. Med ett leende så sa bröderna, hej då och tack tillbaka. Det var slut på mardrömmarna efter det.