PFAS står för poly-/perflourerade alkylsubstanser, vilka mer eller mindre utgör kolvätemolekyler med varierande mängder fluor istället för väte i sig; alla PFAS-ämnen är artificiellt framställda av människan. Medan PFAS-ämnen framförallt kommit till att uppmärksammas för deras användning i brandskum mot vätskebränder (och föroreningen som skett som konsekvens därav), är det en kategori av kemikalier med väldigt breda användningsområden – från textiler till pizzakartonger och hudkräm. Faktum är att det i dagsläget finns över 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-ämnen har egenskapen att kunna bilda släta, vatten-, fett-, och smutsavvisande ytor, vilket gör dem oerhört användbara i och med att dem även råkar vara resistenta mot diverse former av nedbrytning; vilket dessvärre även medför att dem förhållandevis ofta påträffas i natur och dricksvatten.
   Bland de vanligaste PFAS-ämnena är PFOA, PFOS, och PFHxS vilka alla tillhör PFAS-undergruppen PFAA (perfluorerade alkylsyror). PFOA, PFOS, och PFHxS är alla PBT/vPvB-klassade: Persistenta, Bioackumulerande, och Toxiska (eller Väldigt Persistenta och Väldigt Bioackumulerande). De förknippas bland annat med rubbningar av sköldkörteln och cancer.

*Ämnen vars användning avses upphöra p.ga deras destruktivitet.

Källor:
https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/pfas
https://www.ronneby.se/bygga-bo--miljo/vatten-och-avlopp/pfas-information/fragor-och-svar-om-pfas.html
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/livsmedel-innehall/oonskade-amnen/pfaa/riskvardering_pfaa_ronneby_dricksvatten.pdf
https://www.health.state.mn.us/communities/environment/risk/docs/guidance/gw/pfhxsinfo.pdf
https://www.kemi.se/prioguiden/start/prios-kriterier-for-utfasningsamnen-och-prioriterade-riskminskningsamnen