Förvandlingen - del 4

Nr 3/2024
text FREDRIK SAMUELSSON
 

Pierre sover ända till morgonen då han blir väckt av sitt mobillarm. Pierre gäspar stort och sträcker på sig i sängen. Han går upp och äter frukost. Det tomma paketet med kött står fortfarande kvar på golvet strax framför kylskåpet och Pierre blir påmind om vad som hände på natten. Pierre har lite svårt att ta in att han faktiskt var en drake i natt och flög och till och med träffade en annan drake.
 Ja herregud vilken natt! Jag blev förvandlad till en drake!
När Pierre går på toa efter att ha ätit frukost blir han också påmind om vad som hände på natten. Elden han sprutade har gjort en liten svart sotfläck på utsidan av handfatet men Pierre tänker inte slipa bort sotfläcken utan den får vara kvar.
 Pierre tar på sig sina arbetskläder och går till jobbet. Nästan alla är redan där men David har inte kommit än. Pierre tycker det är konstigt eftersom han vet att David alltid är noga med tiden. Arbetsledaren har inte bestämt vem som ska jobba med vem än och vilka sysslor som ska göras. Pierre ställer sig och bläddrar i en tidning i fikarummet.

 

Efter några minuter så kommer David till jobbet. Han ser upphetsad ut och förklarar att hans klockradio gick sönder under natten vilket gjorde att han vaknade senare än han brukar. Arbetsledaren tycker det är bra att han ändå kom så snabbt som han kunde. David frågar om han kan ta en kopp kaffe innan jobbet börjar och det är okej. David går ut i fikarummet och hälsar på Pierre.
– Jobbig morgon?
– Min gamla trogna klockradio pajade under natten så jag försov mig lite. Jag hann knappt äta någon frukost.
– Det sägs att frukosten är viktig om man ska må bra under dagen.
-– För mig är kaffe viktigt. Det gör att man vaknar ordentligt.
– Vad brukar du äta till frukost?
– Några smörgåsar med skinka på, tre kokta ägg, havregrynsgröt, äppeljuice och en stor kopp kaffe. Du då?
– Mest smörgåsar och kaffe eller te. Någon gång nåt kokt ägg
– Intressant. Trots att du äter mindre än mig så är du rundare än vad jag är, om du förstår vad jag menar. Det är inget negativt. Det är bara något som jag har tänkt på.
– Ja det stämmer. Hmm. Du är kanske mer aktiv än vad jag är. Vem vet.
– Kanske det.

 

Arbetsledaren ropar på de anställda och de ställer sig framför honom och lyssnar. Pierre och David ska jobba i Hoglands Park och klippa buskar. Några andra ska tömma alla soptunnorna i Hoglands Park. Några andra ska klippa buskar borta vid NKT Arena.
 Pierre och David går ut från lokalen och bort till Hoglands park. De har med sig verktyg så de kan klippa buskarna. Pierre går till ena änden av parken medan David är lite längre bort. Pierre hade gärna velat att de ska jobba bredvid varandra så att de kan prata med varandra. På lunchen kan de säkert snacka lite. Apropå lunch, Pierre börjar redan bli hungrig och ändå åt han så mycket som han alltid brukar göra och det räcker i vanliga fall men inte i dag. Pierres mage börjar kurra.
 Pierre håller på och klipper en buske som är nästan vid busshållplatsen då det surrar till bredvid honom. Pierre undrar vad det är som surrar och vänder sig mot sidan. Det är en större geting och Pierre känner sig obekväm med att ha insekten så nära sig. Pierre går till en annan buske och börjar klippa ner den men så fnyser han till över sig själv.

 

I natt förvandlades jag till en stor drake. Borde jag ens bry mig om den där insekten då? Nä, egentligen inte.
 Men Pierre känner sig ändå obekväm med att ha en geting nära sig då han jobbar. Efter en stund flyger getingen vidare och Pierre fortsätter klippa ner busken. Pierre tittar bort mot David och han jobbar väldigt snabbt och effektivt.
 Pierre och David jobbar på bra och när det blir lunch så går de tillbaka till lokalen och lämnar sina verktyg. Pierre bestämmer sig för att bjuda David på lunch.
– David, Vad säger du om jag bjuder dig på lunch i dag?
– Va, ska du bjuda mig på lunch? Hmm okej, Varför inte. Var och vad ska vi äta?
– Kebab house har en bra pizza buffé så jag tänker att vi kan gå dit.
– Visst, varför inte?
– Jag är hungrig som en varg. Det ska bli gott med pizza buffé nu.
– Jag börjar också bli hungrig.

 

Pierre och David går till kebab house och de har just satt ut alla pizzorna på buffébordet. Än så länge har det inte kommit så många besökare så det är bara att välja och vraka bland pizzorna. Pierre betalar för sig själv och David. Både Pierre och David fyller sina tallrikar så mycket som det går. De sätter sig vid uteserveringen och börjar äta. Pierre dricker sprite medan David dricker en loka citron.
 Både Pierres och Davids tallrik blir tomma snabbt och de går in och hämtar mer pizzaslice. När de ätit klart sitter de en stund innan de går ner till jobblokalen igen. Det är inte mycket att göra på eftermiddagen och arbetsledaren frågar Pierre och David om de kan städa i fikarummet och det vill de gärna. Pierre störde sig på hur smutsigt det var i fikarummet i morse och nu kan han och David göra något åt saken. Pierre hittar flera matlådor med mögligt innehåll i kylskåpet och de slängs direkt i soporna.
 David sätter in massor av disk i diskmaskinen och sätter i gång den. Pierre torkar hyllorna i kylskåpet med en fuktig trasa. Bit för bit blir fikarummet snyggare och snyggare. När de andra arbetarna kommer tillbaka från sina ärenden så är fikarummet väldigt fint. Det verkar inte ens som att de flesta lägger märke till hur fint där är men Pierre och David känner sig nöjda.

 

Det är dags för arbetarna att gå hem och Pierre går fram till David och säger adjö. Pierre och David lämnar lokalen och går hemåt men de går åt olika håll. Pierre passerar Watchmeister och kommer på att han kanske borde köpa mera kött till grillningen. Pierre går in på City-’hallen och är snart framme vid köttet. Han står och funderar och jämför vilka paket som innehåller mest kött för pengarna. Pierre kan känna lukten av köttet genom paketen och han kommer på sig med att dregla på ett av paketen. Han torkar snabbt av paketet med ena ärmen på tröjan och tittar sig omkring. Det verkar inte som om någon såg vad som hände.
 Pierre köper sju stora paket med kött. Han tänker äta någon av paketen i dag när han förvandlats till drake. Pierre går till hyreshuset där han bor. På vägen upp till sin lägenhet så träffar han den som bor strax under honom. Pierre hälsar på personen och ska just fortsätta upp för trappan när personen harklar sig. Pierre vänder sig om och tittar på personen.
– Det var ett himla liv du förde i går på natten. Jag trodde du blev attackerad av någon.
– Jag ber om ursäkt för oljuden i natt. Jag hade min TV på för högt.
– Jaså jaha. Jag tyckte det lät som om det var du som skrek men jag måste väl ha hört fel då. Förresten, såg du något konstigt i natt?
– Nä, vad skulle det ha varit i så fall?
– Ah det var någon äldre borta vid äldreboendet som tyckte sig se en stor drake som gick vid de här hyreshusen.
– En drake? Det har jag väldigt svårt att tro. Den äldre såg nog i syne.
– Jag tänkte det också men någon hittade ett konstigt fotavtryck i en lerpöl. Det var ett väldigt stort fotavtryck och det fanns massor av likadana fotavtryck i Amiralitetsparken.
– Jag såg ingen drake i alla fall.
– Jag har också lite svårt att tro på att en drake har gått på gatan här utanför men ja. Du får ha det så bra. Hej!
– Hej!

 

Pierre kommer upp till sin lägenhet och låser upp ytterdörren. Väl inomhus så suckar han djupt. Han hade tänkt att göra likadant som i går men han blev alltså sedd trots att han var så försiktig i går. Pierre tycker det är märkligt att en äldre såg honom. De brukar väl sova vid den tiden på dygnet. Nåja. Han tänker inte ge upp men måste ändra sina planer lite.
 Pierre sitter och funderar på vad som är bäst och kommer fram till att han ska ta sig till Saltö badplats och förvandla sig där. Han kan ha med sig köttet i en påse. Pierre nickar för sig själv och kollar när sista bussen till Saltö går. Den går ungefär 23.40 och han bestämmer sig för att åka den. Visserligen kan Pierre gå till Saltö men han känner inte riktigt för det. Men han måste kanske gå hem därifrån när han har varit drake ett tag. Att landa i Amiralitetsparken som drake kan innebära bekymmer.

 

Klockan är 17.00 och det är fortfarande soligt ute. Pierre sätter sig i vardagsrummet och tittar lite på TV men han är väldigt rastlös och kan inte koncentrera sig på programmet som han ser. Pierre kan känna draken inom sig och den vill ut men han måste vänta till kvällen då det är mörkt. Pierre tittar på klockan och bestämmer sig för att åka till Saltö tidigare. Han googlar när solen går ner. Det kommer att ske klockan 20.50.
 Pierre funderar på vad han ska göra under tiden och bestämmer sig för att gå en längre promenad. Det är fortfarande varmt ute så han tar bara på sig sandaler. Pierre använder hissen och åker ner till nedersta våningen och går ut genom ytterporten. Han går ner mot Amiralitetsparken och Alamedan. Pierre passerar äldreboendet på vägen till parken.
 När Pierre kommer ner till parken så får han syn på sina egna fotavtryck som han gjorde när han var drake. De är verkligen stora och flera människor i parken tittar på fotavtrycken. Flera av människorna tar foton på fotavtrycken och de verkar uppspelta. Pierre går förbi dem och låtsas vara nyfiken på fotavtrycken han med. Men han vet ju vem som har gjort dem. Pierre går ner till Alamedan och går gatan fram. Borta vid skolan så är det fullt med ungdomar som spelar boll. Flera hundägare är ute och rastar sina hundar. Pierre är framme vid Drottninggatan och går ner mot kajen.

 

Det är många äldre trähus där Pierre går och flera har sina fönster öppna. Pierre passerar husen och rycker plötsligt till. Han hör Davids röst. Är det här han bor? Pierre tittar upp mot fönstret som han hörde Davids röst i från och lyssnar noga. Jo visst är det hans röst som hörs. Han verkar prata i telefon. Pierre funderar på om han ska hojta och ropa hej men
låter bli.
 Pierre går mot Sparre. Han går vidare ner mot bron som leder till Stumholmen. Pierre går över bron till Stumholmen och köper en vaniljglass med massor av strössel på i kiosken som är efter bron. Glassen är väldigt god och Pierre njuter av den söta smaken.
 Pierre går ner till badstranden och det är fullt med folk som badar och solar. Pierre sätter sig på en bänk och tittar på alla som badar och solar medan han äter det sista av glassen. Han känner sig fortfarande lite rastlös men draken inom honom verkar ha lugnat ner sig lite. Pierre sitter på bänken och sluter sina ögon och njuter av det varma soliga sommarvädret. Det är inte ofta som han tar tid på sig och bara njuta av att bara vara men nu när han gör det tycker han det är mycket skönt.
 Pierre sitter på bänken en lång stund innan han reser på sig och vandrar vidare runt Stumholmen. När Pierre vandrat runt hela Stumholmen och kommit tillbaka till bron så går han hemåt samma väg som han gick dit.

 

Väl inne i lägenheten igen så tittar Pierre på sin klockan. Klockan är nu 20.15 och Pierre sätter på sin TV igen. Klockan 21 så är det Blekinge nyheter och Pierre tittar på dem. Han rycker till när han hör ordet drake nämnas och höjer volymen.
 “En drake har blivit sedd i Karlskrona under föregående natt och flera människor är oroliga och rädda. Vi har intervjuat den som såg draken. Kan du berätta vad som hände?”
“Jag vaknade mitt i natten och behövde göra mina behov. När jag kom tillbaka till sovrummet igen så såg jag den här stora draken genom mitt sovrumsfönster. Draken var färgad blå/grön och hade jättestora vingar också. Den gick på mitten av vägen och sen försvann den ner mot Amiralitetsparken.”
“Sprutade draken eld då den gick på gatan?”
“Nä jag såg ingen eld från den på något sätt”
“Du ska ha tack för intervjun”.
“Flera har rapporterat om konstiga fotavtryck i Amiralitetsparken och två djurexperter har sagt att det kan röra sig om en riktig drake. De säger att man ej bör gå fram till draken om man ser den utan låta den vara i fred. Vi har intervjuat folk här i Karlskrona och frågat vad de tycker om att en drake kan finnas här. Här är några av reaktionerna som vi har fått”
“Så länge den inte sprutar eld på människor så gör det väl ingenting att den är här”
“Det känns ju lite oroligt om en stor drake är i stan”
“Drakar och människor passar inte så bra i hop. Den borde hitta något annat ställe att bo på”
“Det värsta är väl om den skulle starta en storbrand. Då blir det inte kul”
“Jag hoppas att draken är vänlig om jag skulle träffa den”
“Frågan är om jag vågar gå ut på kvällen nu. Jag bor i det här kvarteret som den har blivit sedd”
“Bara dräp besten direkt. Drakar är inga trevliga djur”
“Draken får vara i stan så länge den håller sig borta från mig”
“Jag vill inte att någon drake ska vara i stan”
“Det var en del av vad folk i Karlskrona tycker. Om du har en åsikt om det så gå in på SVT Blekinge och säg din åsikt. Nu till nästa inslag. Länstyrelsen i Blekinge har..”

 

Pierre stänger av sin TV och sitter i tystnaden och funderar. Han tycker det är tråkigt att så många verkar negativa mot honom men de har ingen aning om vem han är. Men å andra sidan vet de inte att han är en människa som förvandlas till drake. Om de vetat det hade de kanske inte varit lika negativa. Nåja, han får ta upp saken med den lila draken om några timmar.
 Klockan är 22.30 när Pierre lämnar sin lägenhet och ställer sig vid busshållplatsen och väntar på buss nummer 1 som går till Saltö. Det är fortfarande folk i parken som tittar på fotavtrycken. Bussen kommer efter en kort stund och det är bara Pierre och chauffören som är i bussen. Chauffören tittar nyfiket på Pierre men säger ingenting.
 Bussen är framme vid Saltö torg 22.55 och Pierre går mot badstranden. Vid den första delen av stranden som är närmast bollplanen så är det massor av ungdomar som håller på och grillar men längre bort där den stora stranden är så är det helt folktomt.
 Pierre passerar stranden och går bort till bergen efter stranden där han och draken var i går och pratade med varandra. Det är folktomt på berget också och Pierre hittar ett bra gömställe där han kan lägga sina kläder. Pierre tar av alla sina kläder och går ner på alla fyra och låter förvandlingen ske.

 

Pierre börjar förvandlas till drake och förvandlingen sker snabbare och med mindre smärta än i går. Efter ungefär fem minuter så är Pierre fullt förvandlad och han står och tittar ut mot havet. Den lila draken har inte kommit än och Pierre beslutar sig för att flyga lite och göra loopar medan han väntar.
 Pierre spänner sina kraftiga bakben och hoppar uppåt samtidigt som han flaxar så snabbt som han kan. Det dröjer inte länge förrän han är högt uppe i luften. Pierre vill gärna skrika av glädje men känner att han måste vara mer försiktig nu när folk vet att det finns en drake i stan.
 Pierre flyger ut mot havet och börjar att göra lite loppar och bara ha kul. Några gånger flyger han så lågt över vattnet att hans mage blir alldeles våt och det är en skön känsla. Efter en stund känner Pierre att den lila draken är nära. Han kände samma känsla i går men visste inte vad det betydde. Den lila draken kommer flygande från Dragsö och han hälsar som vanligt.
– Hallå Hallå. Här har du det i dag
– Jo tack jag har det bra. He he. Gullan Bornemark kunde verkligen göra bra låtar.
– Du och jag tillhör den äldre generationen som har hört de låtarna. Om vi sjunger samma sak till lite yngre fattar dem ingenting.
– Jag vet. Det är tråkigt men vissa saker har sin generation så att säga.
– Från det ena till det andra. Jag hörde att du blev sedd i går och att massor av människor har sett dina fotavtryck i parken. Det är ju inte så bra.
– Jag fick ändra mina planer lite och förvandlas här i stället.
– Jag också. Jag blev tvungen att förvandlas borta vid skogen vid Dragsö camping.
– Men jag tänker vi kan lösa problemet på ett bra sätt.
– Jaså, hur då?
– Jag tänkte jag kunde gå till BLT och prata med en reporter och visa vad jag är. Givetvis får han inte ta foto när jag är människa men som drake.
– Nej nej nej. Glöm det. Det är ingen bra idé alls. Det skulle bara skapa stora problem både för mig och för dig.
– Men folk hade förstått att jag inte tänker spruta eld på hus och sådant i alla fall.
– Kanske det. Men folk hade nog blivit ännu mer skrämda om de visste hur det ligger till. Bara själva konceptet drake skrämmer människan. Om det sen visar sig att en människa förvandlas till en drake lär det inte göra det mindre skrämmande. Snarare tvärtom. Tänk om en pyroman blir en drake. Hemska tanke.
– Men jag är inte en pyroman.
– Nej, jag vet. Men så fort du berättar om när du blev biten av mig och förvandlades så kan du räkna med att människor kommer att stå i lång kö för att bli biten av dig och även mig så klart. Och själva konceptet med bettet skulle skrämma många människor. Tänk bara förr i tiden när folk trodde på varulvar.
– Men varulvar och drake är inte samma sak direkt.
– Nä, men tänk så här. En varulv biter en människa och den förvandlas till varulv. En varulv är stor och kan vara farlig, eller hur?
– Ja, absolut.
– Tänk då hur folk hade reagerat om de vetat att en drake hade bitit en människa och den förvandlas till drake, så som hände med dig. Vi är båda mycket större och kraftigare än en varulv någonsin varit och det hade gjort folk helt livrädda.
– Men jag skulle aldrig ha några onda avsikter även om jag är drake.
– Jag vet, men andra som skulle vilja bli bitna skulle kanske ha det. Dessutom skulle det säkert finnas människor som hela tiden skulle provocera dig så att du sprutar eld och sedan stämma dig. Polisen skulle dessutom garanterat hämta dig på förhör varje gång det är en konstig brand eller påtänt. Därför säger jag; låt ingen få veta att du kan förvandlas till en drake. Inte ens dina anhöriga.
– Jag förstår vad du menar. Det känns bara så orättvist.
– Livet är orättvist. Det finns inget att göra åt det.
– Apropå något annat. Det är några saker som jag har märkt sedan jag blivit drake.
– Det är säkert många saker som nog kan kännas annorlunda. Är det något speciellt som du tänker på?
– Först; jag är van vid att äta en viss mängd mat till frukost och det brukar räcka men i dag så blev jag väldigt hungrig bara någon timme efter jag kom till jobbet. Jag åt pizzabuffé till lunch och tog mycket mer än jag brukar ta. Den andra saken var när jag var i city-hallen senare på dagen och köpte kött till grillning och så. Då kunde jag känna doften av köttet genom plasten och började dregla. Som tur var så var det nog ingen som såg det där men jag kände mig lite dum och skamlig.
– Angående den första saken; Du måste äta mer nu. Även om du inte förvandlas varje dag. Din ämnesomsättning är betydligt högre än den var innan. Den andra saken känner jag också igen. Det kan vara lite svårt men jag brukar distrahera mig på något sätt. Tugga tuggummi eller något sådant.
– Jag tänkte på det du sade om bonden och gratis köttet. Skulle du och jag kunna dela på det på något sätt eller om jag också får gratis kött av bonden?
– Hmm. Bonden tycker redan det är märkligt att jag gör av med så mycket kött men det bästa vore nog om jag delar med mig av det. Jag har känt bonden i många år och jag är osäker om han hade gett dig gratis kött bara sådär.
– Jag förstår. Förresten, finns det något som vi drakar inte tål att äta?
– Jag är ingen expert men än så länge är det bara kebab som jag inte kan äta. Varken som människa eller drake.
– Vad händer om du äter kebab då?
– Jag blir väldigt lös i magen. Innan jag blev drake kunde jag äta kebab utan problem men inte efter första förvandlingen.
– Jaha, så tråkigt. Hur blev du drake förresten.
– Jag blev biten av en när jag besökte Göteborg.
– Har du bott i Göteborg innan?
– Nä. Jag hälsade på en kompis som bor där och den här draken bara kom flygande och bet mig när jag och kompisen gick en promenad i Hisingsparken.
– Oj! Där ser man.

 

Under tiden medan de pratar med varandra så flyger de två drakarna längre och längre ut över vattnet. Pierre känner inte igen var han är men han hoppas att den lila draken håller koll på var de är för någonstans. Pierre tycker det är underbart att sväva fram över vattnet och några gånger sticker han ner sina långa klor i vattnet och vattnet sprutar omkring dem. Den lila draken gör likadant några gånger.
 Pierre är helt säker på att det är David som är förvandlad till den lila draken. Det gör honom ingenting eftersom han tycker att David är så trevlig. Det hade varit jobbigare om det varit någon som han inte hade tyckt om. Pierre tycker att den lila drakens böljande blåa man är väldigt fin. Han undrar om den är mjuk eller hård och sträcker försiktigt ut en av armarna och klappar den blåa manen. Manen är väldigt mjuk och fluffig. Den lila draken rycker till lite när han blir klappad men säger ingenting. Pierre tycker de har flugit lite väl långt ut över havet och vill tillbaka där han känner igen sig.
– Kan vi flyga tillbaka till Saltö? Jag har ingen aning om var vi är.
– Så klart att vi kan göra det.

 

De två drakarna vänder om och flyger tillbaka till Saltö. När de kommer närmare Saltö strand känner de lukten av ungdomarnas grillande. Det är en god lukt. Pierre har några frågor till om det här med att vara drake.
– Hur länge kan vi vara förvandlade till drake innan vi måste bli människa igen?
– Jag vet inte men den längsta tiden jag har varit drake har varit drygt 12 timmar men då var jag väldigt trött efteråt.
– Men då kan man kanske säga max 8-10 timmar ungefär?
– Kanske det men det beror nog också på vad du gör under den tiden och hur mycket du äter och andra saker.
– Hur lång tid tar det att flyga till Polen?
– Det beror på vilket håll du tar och om du har medvind eller motvind men ungefär 4-5 timmar skulle jag gissa på.
– Finns det några fler än oss två i Karlskrona som kan förvandlas till drake?
– Inte vad jag vet.

 

De två drakarna landar på berget. De kan höra musiken som ungdomarna spelar men vet att de inte är så nära att de blir sedda. Pierre diggar takten till musiken och den lila draken sneglar lite på honom.
– Gillar du inte musiken som de spelar?
– Inte direkt. Det är bara lättpop som man inte kommer i håg när man hört den. Skvalmusik brukar jag kalla det för.
 De två drakarna står och tittar ut mot havet. Vågorna slår lätt mot klipporna. Det är ett trevligt ljud. Drakarna drar in sina vingar och de står nära varandra och gillar sällskapet. Den lila draken harklar sig.
– Nej. Nu får jag nog ta mig hemåt men vi ses väl här i morgon kväll också?
– Javisst. Det kan vi göra.
– Men då säger vi så. Hej på dig!

 

Den lila draken flyger mot Dragsö och Pierre står tyst och stilla en stund men förvandlas snart tillbaka till människa och klär på sig kläderna som han gömt undan. När han är färdigklädd så lämnar han berget och börjar gå hemåt till sin bostad. När Pierre väl kommer hem så går han direkt och lägger sig i sin säng.


Kommentarer

KOMMENTERA ARTIKELN HÄR

Namn

Kommentar

RSS 2.0