En ny grav hade hittats uppgrävd. Något som först missades då den låg på en separat rad. Namnet på graven var John Joseph Lynedoch 1920-1940. Kan det vara möjligt, kan han kommit tillbaka från de döda? All logik sa ju att det var omöjligt. Han kom att tänka på en passage från bibeln han hörde om när han var på bibelläger som liten. En text om Jesus, att han återupplivade Lazarus som var död. Det gav ju upphov begreppet Lazarus-syndromet. Folk som spontant kommit tillbaka från de döda. Men det var mellan 20-minuter till en timme högst. Den där Lyned. Om han gjort det omöjliga. Kommit tillbaka, klättrat från sin egen grav vandrat in på ett museum så var eller hade han varit död i 80 år. Det var vansinne. Även om det hade hänt så kvarstod ju faktumet att obalsamerade kroppar ruttnar ju. Men han hade blivit undersökt och hade fysiken hos en frisk man i sen 20 års ålder. Det var likadant med de andra. Samtliga hade tagits till sjukhus för undersökning. Alla hade förklarats helt friska. Så inget av det här gick ihop. Han pratade med stadens läkare dr Sandra Hermandson. Hon lika förbryllad. Magi kanske?

Han åkte till där personerna hölls. De kunde inte hållas på stadens polisstation då de inte begått något brott. Så de hölls på stadens vårdcentral. Johan började forska i stadens historia. Svart magi kanske? Om det varit bara för en vecka tidigare så hade det varit skrattretande att ens fundera på det. Men nu har han sett folk kliva upp ur sina gravar. Han satt med telefonen och googlade på stadens historia. Men inget som kunde förklara detta. Han satt och funderade tills någon klappade honom på axeln. Han tittade upp, det var Joseph. Var är Sandra, frågade han. Johan tittade sig om det var en bra fråga. Ingen aning sa han. Men de hade fått fram namnen på de avlidna. Joseph p Lynedoch 1920-1940, Otto Samuelson,1920-2019, Sara Darwin,1970-1988, Charles Sydney 1880-1912, Peter Thompson 1890-1918 och Samuel Eriksson 1920-1942. Så nu hade de något att gå på. Johan började att forska. Se om deras dödsfall hade något samband. Men först måste han hitta Sandra. Men han tittade överallt utan att hitta henne. Nu blev han förvirrad. Han gick ut för att kolla. Bara för att se att hennes bil var borta. Han försökte ringa men gick direkt till upptaget. Han började att följa däckspåren som tryckts ner i gräset. Men de upphörde när de kom ut på motorvägen. Väldigt konstigt, men hon är vuxen tänkte Johan. Hon fick väl bara ett anrop hon var tvungen att svara på. Han kände att det inte fanns mer han kunde göra. Så han åkte hem igen. Han var riktigt trött så han somnade direkt .

Men han fick en mindre överraskning då läkaren fortfarande var borta. Var kunde hon ha tagit vägen? Det hade säkert med de avlidna att göra. Men vad kunde han inte svara på. Som han begrundade så fick han anrop. Han var tvungen att köra till vårdcentralen igen. En av de återkomna hade blivit våldsam. Så han fick slänga sig i bilen. Han körde snabbt dit. Han såg att Sam redan var där. Vad har hänt, sa han. Han tittade sig om i väntrummet som var duktigt sönderslitet. Han såg Sam vårda en blödande sjuksköterska. Han kunde se alla de återuppstigna i ett hörn. Alla utom en person. Charles var borta. Det var så otäckt sa hon. Hon sa att en av dem fick ett psykbryt och började slå ner folk. Han pratade om att åka hem. Han sprang ut därigenom sa hon och pekade på ett krossat fönster. Johan tittade ut. Det var ett litet blodspår. Så han måste ha skurit sig på glaset. Han sprang ut för att leta. Han satte sig i bilen igen och körde sakta runt. Han körde runt Clark Street. Det var det största bostadsområdet. Han stannade några tonårspojkar och frågade om dem hade sett en förvirrad man springa förbi. Han blödde, la Johan till. Efter en stund pekade de åt Chester Street. Han sprang ditåt. Tack sa Johan och körde. Han behövde inte leta länge innan en kvinna slängde sig framför bilen.
 Vafan gör du, jag kunde kört över dig! Förlåt, sa kvinnan men du måste hjälpa mig!. En förvirrad man bröt sig in. Han var nog på droger. Han förstod att det hade något samband. Sätt dig i bilen sa han. Kvinnan satte sig skakandes. Var bor du? Frågade Johan. Gata nr 3 sa kvinnan och pekade framåt. Det var i änden av vägen. Där är det, sa kvinnan och pekade mot ett hus med uppbruten dörr. Stanna här sa han. Han tog fram el-pistolen och gick in. Han gick försiktigt in. Han klev på knäckt glas från en spegel. Så det krasade. Han klev in i ett vardagsrum. Men det var inte i oordning. Charles stod där med en blödande arm. Han stod och stirrade på ett porträtt. Johan gick fram sakta. Du måste följa med mig. Han fick inget svar. Charles fortsatte att stirra på fotot som han trodde var ett porträtt. Efter ett tag sträckte Charles fram fingret och pekade. Johan tittade häpet. Det var ett gammalt gråvit foto. Där stod en man och en kvinna med en bebis i famnen. De var klädda i gammaldags kläder. Kvinnan hade en klänning och mannen hade en frack med ett fickur, glasögon och stophatt. Johan häpnades mannen såg exakt ut som Charles. Men när Johan tog tag i honom skrek han.

För Charles kom bilder upp som ett bildspel. Han stod på ett däck med vettskrämda människor det var mitt i natten. Det var helt kolsvart därute. Han hade en kvinna med sig. Han förstod inte vad som hände bara att alla var i stor fara. Han såg män i blått som försökte hissa ner livbåtar. Han kunde se att de inte räckte till alla. I vild panik tog han kvinnan i handen och forcerade sig genom folkhopen. Men han blev stoppad. Inga män sa mannen i blått vid den båten. Han försökte forcera sig fram. Men mannen i blått tog fram en revolver backa! skrek han. Då backade alla. Bara kvinnor och barn. Han sa till kvinnan ta vår dotter vi möts i New York. De kysstes och hon satte sig i livbåten. Alla livbåtarna på den sidan var nu borta. Han sprang till andra sidan skeppet men båtarna var borta där också. Nästa bild var hur han satt på en stol och lyssnade på ett band innan han sveptes ner i det iskalla vattnet. Han kände hur vattnet stack som knivar. Sedan blev allt svart.
 Johan tog tag i honom nu och drog ut honom. Charles fortsatte skrika som Johan satte honom i handbojor. Han slängde honom i bilen. Han berättade för kvinnan att det var säkert att gå in. Han satte mannen i en cell på polisstationen.