Yes, nu vet jag vad det är! Det är så det måste vara, jag har snöallergi. Jo, efter ett otal förbrukade hushållsrullar tycks kranen nu äntligen börjat sina i samma takt som dagsmejan gör sitt bästa för oss vintertvivlare. Inte för att solen i sig är någon uppfinning, men en gudomlighet likväl. Mänsklighetens framsteg och irrfärder i teknik och kreativitet tycks däremot aldrig sina. Från arla till särla, dagen lång, under-
lättas våra liv av diverse humana tekniker. T.ex. väckarklockan (dock inte så mysig), badrummets bekvämligheter, nykokt ägg från spisen, transport av mig själv på fyra hjul och motor, nybryggt kaffe på jobbet… och då har klockan
bara hunnit slå åtta.
Det är lätt att romantisera över svunna tider, det enkla och naturliga livet. Men det var då man också dog i barnsäng och spanska sjukan. Men hunger, smärta och köld, stora drivkrafter till hårt arbete och nytänkande, har gjort att jag på 2000-talet kan leva ett relativt behagligt fysiskt liv.
Jag, som man, får ju inte uppleva fenomenet att föda barn. Men jag lovar, jag hade krävt både dubbla doser ryggmärgsbedövning och lustgas.

Morgan och Jennie har anlänt till redaktionen,
vilket glädjer mig. Välkomna!   /Kenneth

text MORGAN PETTERSSON Illustration ÅSE LENNEBORN
foto THOMAS HAWK flickr.com
Nr 1/2011

Ända sedan för 5 000 år sedan har det skrivna ordet varit en del av mänsklighetens vardag, om så inte på samma sätt omkring 2 900 år f. kr. som den har i nutida teknologiska frammarschen.



Det alfabet med 28 bokstäver som vi i dagens samhälle använder oss av och som vi ser som naturligt har inte alltid varit så. Den första formen av skrivtecken som man har kunnat få fram som användes skapades i Mesopotamien; numera Irak vilken ligger mellan floderna Tigris och Eufrat. Dessa tecken var nerskrivna på lerplattor i form av listor som skulle upplysa om dåtida lantbruksräkenskaper. Tecknen var i sin natur väldigt enkla teckningar/tecken som gav form åt en viss specifikt angiven varelse eller sak (ko kunde stilisera ett kohuvud), tecknen var piktogram.  Dessa piktogram försvann dock ungefär 2 900 f. kr. och ersattes av vad vi i Sverige benämner som kilskriften vilken successivt bredde ut sig under perioden 3 000 – 1 000 f. kr. Till skillnad mot piktogrammen så kunde kilskriftens tecken ha olika betydelse beroende på i vilken situation de användes (så kallade primära lexikon). Kilskriften, som bestod av 600 teckenkombinationer, var svårt att lära sig och de som lärde sig skriften utgjorde en aristokrati i dåtida Babylon respektive Assyrien vilka hade större makt samt inflytande än övriga medborgare.

I antika Egypten växte ett annat skriftspråk fram som uppskattas ha använts under perioden mellan 3 000 f. kr. – ca 390 e. kr., hieroglyferna. Under denna tidsepok så förändrades inte skriftspråket något nämnvärt mer än att antalet tecken utökades kraftigt från 700 till 5000 tecken. Till skillnad från kilskriften; som var hård samt ogreppbart så var hieroglyferna mer levande samt förtrollande (hieroglyferna kunde bestå av mer beundransvärt renodlade tecken såsom växter, djur, blommor samt fåglar). Till skillnad från mesopotamernas skriftspråk så var hieroglyferna nästan redan från början ett skriftspråk medan mesopotamernas utvecklades allt mer över tid. Hieroglyferna var uppbyggda av ideogram, fonogram och determinativer. Tecknen skapades genom att de ristades in i sten eller tecknades/målades men kunde även skrivas på papyruspapper, vilket dock krävde mycket stor noggrannhet samt tålamod. Papyrusen var det dominerande skrivmaterialet i världen under perioden 3000-talet f. kr. fram till 500-talet. För de som använde hieroglyferna blev det här igenom möjligt att kunna berätta sin egen (livs-)historia, om viktiga händelser etc.

Att skriva på papyrus krävde som sagt att man hade stort tålamod och skriften tog tid. Därför uppfanns den hierarkiska skriften som var ett mer förenklat skriftspråk i jämförelse med papyrusen, med den skillnaden att tecknen var förbundna sinsemellan och avlägsnade sig så småningom från den ursprungliga teckningen. Det var nödvändigt i dåtida vardagsliv genom att vissa yrken krävde snabbhet.

I de ovan nämnda skriftspråken har de oftast varit uppbyggda genom flera tusen tecken-uppsättningar. Ungefär 1 000 f. kr. uppfann fenicierna alfabetet via en lång skapande process. Skillnaden mot de äldre skriftspråken var här att alfabetet enbart bestod av 28 tecken  Alfabetets ursprung är högst osäkert men tros vara från den demotiska skriften i det antika Egyptien.

I det som idag heter Syrien; dåtida Arams land skapade araméerna en skrift samt språk (1 000 – 700 f. kr.) som kom att ha stor inverkan på vår egen historia då skriften är använd i vissa av böckerna i Gamla Testamentet. Denna skrift är även föregångare till två andra skriftformer, det hebreiska samt den arabiska skriftformen som i sin tur utgår från det feniciska alfabetet. Den västländska kulturen har mycket i att tacka den grekiska civilisationen för då vi har hämtat mycket därifrån. Vi har bland annat hämtat alfabetet då det grekiska alfabetet är ursprunget till dagens övriga moderna europeiska skriftsystem. Grekiska skriftspråket har även gett upphov till många andra skriftspråk, såsom det koptiska, armeniska, georgiska, latinska samt det kyrilliska skriftspråket.

Pergament är ett skrivmaterial som framställs av djurskinn (till exempel kalv eller lamm) och det kom att helt förändra konsten att kunna skriva samt läsa. Fördelarna med pergamentet var att man nu fick möjlighet att kunna skriva med gåspennor som i sin tur gav fler alternativ för skrivaren. Dessutom kunde pergamentsbladen både vikas och häftas ihop vilket inte hade varit möjligt tidigare. Fram till slutet av 1100-talet hade bokutgivningen bara haft adel samt prästerskap som förlagsmän. Vart eftersom tideräkningen framskred blev dock publiken större samt allt bredare och områdena där det producerades böcker blev allt flera, till exempel matematik samt astronomi.
Som tidigare nämndes hade ju de som kunde ta till sig de dåtida skriftformerna högre anseende än övriga medborgare. När det gäller boktryckarna så åtnjöt de dock ingen som helst socialt anseende och många av boktryckarna kunde nätt och jämnt att klara livhanken, detta även om utgivningen av böcker fortsatte att växa.

Många tror att det var Johann Gutenberg (1397-1468) som var den som uppfann boktryckarkonsten men så är inte fallet. Redan så tidigt som år 868 e. kr. har man i Kina funnit den första tryckta boken i form av Diamantsutran. Det som brukar sägas är dock att Johan Gutenberg är den moderna västerländska boktryckarkonstens fader då han år 1438 uppfann gjutinstrumentet som gjorde att det var möjligt att gjuta bokstavstyper med klart större precision och i det antal som behövdes.  Med anledning av Gutenbergs uppfinning kunde man år 1457 trycka samt ge ut den första tryckta boken där författarens/tryckarens namn fanns angivna (Fusts & Schöffer), detta fanns inte angivet i den kinesiska Diamantsutran. Den första bok som trycktes i Sverige utkom år 1483 i form av Dialogus Creatorarum (Johann Snell).

Den första periodiska tidskriften som man har vetskap om utkom i Holland/Tyskland i början av 1600-talet, medan den första som utkom i Sverige var Ordinarie Post Tijdender som började utges år 1645. Med periodisk tidskrift menat att tidskriften gavs ut minst fyra gånger under ett kalenderår. Litografin, det vill säga möjligheter att kombinera illustration och bild, uppfanns av Alois Senefelder år 1798. I och med uppfinnandet av färglitografin år 1837 blev litografin snabbt en populär illustrationsteknik. Litografin medverkade även till utvecklandet av affischkonsten under 1800-talet.



Andra viktiga årtal i tryckeripressens historia är:
1500-talet: Etsningen uppfanns.
År 1775: Trägravyren uppfanns vilket gav möjlighet till mer detaljskärpa. Var dominerande fram tills 1800-talets sista år.
År 1783: Då förändrar fransmannen Franqois Ambroise Didot tryckeripressen så att det gick att trycka fler än 300 blad/dagen samt möjligheten att kunna trycka i allt större format.
År 1820: Sidosticket uppfanns vilket medförde att man kunde trycka med ett mer detaljerat utförande. Ersattes sedermera av fotografiet.
År 1850: Den första cylinderpressen med järnbanerörelse uppfanns vilket medförde att man kunde trycka upp till fem gånger så stora volymer som Gutenbergs uppfinning klarade av.
Början av 1880-talet: Sättmaskinen uppfinns.
Mitten av 1900-talet: Fotosättningsmaskinen uppfinns.

Utvecklingen ovan har handlat om skriftens utveckling från de första ursprungliga skriftspråken fram till utvecklandet av olika tryckformer. Utvecklingen därefter har sedan fortskridit via uppfinnandet av allehanda verktyg; skrivmaskinen, mobiltelefonen, IT/datorn, läsplattan (e-bokläsaren), etc som skulle ha till uppgift att underlätta den mänskliga kommunikationen som skrivredskap. Ingen av dessa verktyg har dock helt kunnat konkurrera ut det mänskliga skrivna ordet. Ett exempel på detta kunde uppmärksammas julen 2010 då Postens årliga undersökning om svenskarnas julkortsvanor publicerades, vilken visade att fyra av fem svenskar föredrog att skicka respektive få ett handskrivet julkort före ett elektroniskt julkort (posten.se).

Källor
Skriftens historia genom sex tusen år - Georgés Jean, Översättning Berghs förlag AB Stockholm 1991.
www.posten.se

text JOHANNA LEWÉN
Nr 1/2011

Genom att läsa tidningen tar du del av en nyhet, en historia, men vad vet du egentligen om tidningens egen historia?



Själva begreppet tidning, eller nyheter, är mycket äldre än 400 år. Redan i det antika Rom publicerades anslag från staten till allmänheten, Acta Piurna, som ristades antingen in i sten eller på metall. Genom tiderna har så klart vårt sätt att kommunicera på förändrats, likt som vår värld har förändrats. Vi gick ifrån att rista in på sten till att skriva ner på lättare material som till exempel papper. Då vi började brevväxla berättade man för mottagaren vad som försiggick där avsändaren befann sig. På detta enkla sätt fick mottagaren reda på någonting som den tidigare varit helt ovetandes om, med andra ord så blev det en nyhet. Under det sena 1400 – talet berättades det till exempel i flera brev om en Vlad Tsepes Drakul från Transsylvanien som utförde fruktansvärda illdåd mot de tyskar som befann sig där. Denne man kom under senare tid bli känd som greve Dracula.

Om vi nu ska ta en närmare titt på de århundraden som tillhör den största delen av tidningens historia så börjar detta med bokbindaren Johann Carolus. Han hade flera korrespondenter runt omkring i Europa som skickade brev om händelser där de befann sig mot betalning. Då han handskrev och sammanställde all den information han mottog från dem, hann han inte alltid med innan han fick flera brev med ännu fler nyheter.
Johann Carolus investerade i ett litet tryckeri, men då han var oroad över plagiat vände han sig till stadens magistrat i hopp på fördelen att ensam få ge ut ’’Ordinarie zeitung’’. Två månader senare fick han ett negativt svar, men de lovade honom däremot att myndigheterna inte skulle lägga sig i tidningen.
Idag visas de 400 år gamla breven som Johann Carolus växlade med sina korrespondenter och staden magistrat, upp på Gutenberg museum i Mainz. Dessa brev är ett bevis på att världens första tidning kom ut redan 1605. Tidigare trodde man att den första tidningen hade kommit ut redan 1609, men då breven återfanns på Stadsarkivets vind i mitten på 1990 – talet fick man skriva om tidningens historia.

Kanske man inte skulle kunna kalla Ordinarie zeintung för världens första tidning eftersom begreppet hade funnits långt innan 1605, men dessa uppfyllde inte de kriterierna för att räknas som en riktig tidning. Ordinarie zeintung var den första tidningen som uppfyllde kriterierna, vilket var att tidningen skulle ges ut regelbundet och inom en viss geografisk spridning.

Under 1600 – talet spred detta ut sig över Europa. I Sverige startades tidningen Ordinari Post Tijdender av drottning Kristina som arbetade tillsammans med Axel Oxenstierna år 1645. I dagens läge heter tidningen Post och Inrikes Tidningar och är inte bara Sveriges utan världens äldsta existerande tidning. 1650 gavs den första dagstidningen, Eunkommende zeitungen, ut i Leipzig. Tyvärr kom det att dröja ända till slutet av 1800 – talet innan övriga länder började ge ut dagstidningar.

Aftonbladet, som är Sveriges populäraste dagstidning, såg ljuset för första gången i september 1811 i Göteborg, men upphörde redan 1833. Det var nämligen inget vidare populärt med tidningar bland det svenska folket i början av 1800 – talet. Om inte tidningen var stödd utav kungamakten så fick den inget stöd heller av andra. Lars Johan Hierta arbetade i Riddarhusets kansli under riksdagen 1823 och kom i kontakt med liberala oppositionen. Där skrev han för tidningarna Argus och Stockholms Posten innan han tillsammans med Crusenstolpe skapade Riksdagstidningen från 1828 till 1830. Tidningen gick med vinst och därför bestämde han sig för att trycka sin egen tidning; Aftonbladet, som kom i december 1830. Dock var kungamakten och konservativa kritiska. I en recension kallades tidningen för ’’riks – pödeltidningen’’.
Efter ett beslut i riksdagen som fattades år 1812, var en ansvarig utgivare tvungen att ha utgivningsbevis samt hade hovkanslern rätt att dra tillbaka beviset ifall tidningen ansågs vara “vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig rätt eller av en fortfarande smädlig egenskap”. Aftonbladet fick sitt bevis tillbakadraget ett flertal gånger, men Hierta kunde snabbt få nytt bevis genom att ansöka under ett nytt antaget namn som till exempel Det Fjärde Aftonbladet och så vidare. Under 1838 fick han sitt bevis tillbakadraget hela tio gånger, men som vi alla kan se idag så har Aftonbladet överlevt alla tillbakadragande av utgivningsbevis.

Fram till 1880 – talet hade endast den övre klassen haft råd med att köpa tidning. Tidningar var dyra med tanke på tryckteknologin de hade på den tiden. Denna teknologi begränsade till och med de populäraste tidningarna till endast 100 000 kopior. Det tog helt enkelt för lång tid att trycka fler papper. 1883 tog detta en avgörande vändning för framtiden då R. Hoe & Co uppfann en roterande tryckpress. Pressen hade rum för 3 pappersrullar på en gång och detta betydde att tidningarna kunde få så många kopior de än önskade.
1833 skedde ännu en drastisk förändring då den skottländska utgivaren S. S. McClure sänkte momsen på sin tidning till endast 15 cent. Hans agerande var startskottet för ett nytt fenomen och inom snar framtid hade tidningar världen över tagit efter hans exempel.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom nästa stora succé; fotografier. Tidigare hade man använt sig utav illustratörer som hade samma sorts uppgifter som dagens fotografer har. De åkte med ut på uppdrag där de fick sitta och skissa av händelser, men med kameran så gick arbetet snabbare och man kunde erbjuda läsarna än mer detaljerade bilder.     

Från 1890 till 1930 var den mest avgörande förändringen i tidningens historia. Under dessa fyrtio år kom reklamering att förändra och livnära tidningarna i framtiden. Under sekelskiftet var det väldigt lite reklam i de största tidningarna. Det skulle ta reklamen en lång tid att bli accepterad i tidningar. I dagens läge är vi nog alla tacksamma för detta eftersom tidningarna är i ett stort behov av reklam. Då reklamen äntligen blivit accepterad så förändrades tidningens innehåll och upplägg på nytt. De sålde inte längre personlig information utan fokuserade sig nu på att ge reklamen en stadig och återkommande läsare. Tack vare tåg var det nu ännu enklare för dem att sprida sitt namn utanför sin vanliga geografiska krets.

Idag har vi helt klart utvecklats ytterligare men reklamen finns kvar i all media. Finns det ingen direktreklam så finns det alltid lite gömt i en journalist, skribent eller en författares texter. Bilderna i tidningarna blir allt bättre för var dag som går och som grädde på moset så har nästan alla tidningar tagit ett steg ut på internet där deras ord sprids snabbare än något annat. Vad som kommer ske härnäst kan nog ingen av oss avgöra men att det kommer ta till en del av massmedias historia kan vi garantera.



Källa
svd.se
wikipedia.org
well.com

text LEIF KÄLLBERG
Nr 1/2011

Det är intressant att tänka sig de olika metoder som finns för att med samma utgångspunkt och slutmål beskriva en viss vald sanning. Den sanningen brukar avslöja att man är för teoretisk för naturvetenskapliga studier som måste utmynna i något praktiskt. Det främsta exemplet bland författarna är August Strindberg som till slut trodde sig ha gjort guld i ett alkemiskt experiment. Han hade ju egentligen endast verifierat att det periodiska systemets grundämnen är elektronegativa. Han var född den 22 januari 1849 i Stockholm. Han hade visat elektricitetens betydelse. Hans resurser inom det litterära området befinner sig däremot fortfarande på näst intill världsmästarnivå. Hans debut som dramatiker hade nästan inte blivit av, hans ‘Mäster Olof’ refuserades fem gånger mellan åren 1872-1881. Den ansågs nihilistisk och hädisk, men sattes ändå upp år 1881 på Nya Teatern i Stockholm. Strindberg blev naturligtvis deprimerad av motståndet. Pjäsen tillhör ju en av de stora svenska klassikerna.

Under tiden skrev han ‘Röda Rummet’. Den romanen handlade om hans bohemliv i Stockholm och utgavs år 1879. Strindberg tillhörde åttiotalisterna och räknas som en nydanare av det svenska språket. Hans nydanande förmåga kritiserades av akademien och konung Oscar den II ville förbjuda hans verk. Han var inblandad i processer och flyttade utomlands med Siri von Essen. Den före detta Uppsalastudenten som faktiskt hade fått ett stipendium av konung Karl den XV för studier eftersom han ansågs vara en stor författarbegåvning hade brutit med studentlivet. Han låg alltid i fejd med lärarna och brytningen måste ju komma. August Strindbergs far var ångbåtskommissionär och var ansvarig för godstrafiken på Mälaren. Själv var han det tredje födda av åtta barn i det första äktenskapet. Så småningom dog hans mor och hans far gifte om sig, och Strindberg avskydde sin styvmor. Hon var trettio år yngre och hette Emilia Charlotta Peterson. Strindberg var född i det rivna Sundhetshuset på Riddarholmen och flyttade år 1851 till Klarakvarteren och år 1856 till Norrtullsgatan. Pjäsen ‘Brända Tomten’ döptes efter det rivna huset. Elonora Strindberg gifte sig med ångbåtskommissionären år 1847 dessförinnan var hon hans hushållerska, där av titeln på pjäsen ‘Tjänstekvinnans son’.

Emellertid efter studentexamen skrev Strindberg in sig vid Uppsala Universitet men hade svårt att dra jämnt med lärarna och började sedan att arbeta som informator och folkskollärare. Han var dömd att skriva.  Efter sju sorger och åtta bedrövelser där bland annat Strindberg gjordes arvlös till förmån för sin bror Oscar som skulle överta faderns firma, anställdes han som amanuens vid Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där blev han känd som sinolog. Anställningen omfattade åren ända fram till 1882 och han fungerade också år 1874 som journalist vid Dagens Nyheter. Under den här perioden träffade han den gifta Siri von Essen och att förhållande uppstod till förmån för skilsmässa. Också Siri von Essens man var otrogen. Strindberg lurade i Siri att han inte kunde få barn, men hon blev präktigt gravid. Det blev äktenskap för Siri von Essen och August Strindberg. Siri hade planer på att bli skådespelerska och det passade ju bra. Barnet som föddes lämnades bort, men dog efter tre dagar. De fick dock senare tre barn till som behölls. Karin född i Hedvig Eleonora år 1880, Greta född 1881 i samma församling och sonen Hans född år 1884 i Lausanne i Schweiz.

Naturalismen hade kommit för att stanna med Strindberg och Zola. Det vill säga litteraturen som banbrytande i människans tjänst. Man kunde bygga stålverk och lägga människan under lupp på operationsborden. I början av adertonhundraåttiotalet flyttade August Strindberg till Genevesjön strax söder om Lausanne. Han var så pass egensinnig att han inte trivdes ihop med den övriga konstnärskolonin. Han lämnade trots allt Stockholm för att ansluta sig till den, men hade tagit i för hårt mot den svenska statliga sektorn och ansåg sig tvungen till reträttplatsen söder om Lausanne. Hans specialitet i driften med den svenska byråkratin var att som satir införa den så kallade representationsreform där konung Oscar den II alltid fick höja en skål för den nya järnvägsstationen på orten. Eftersom konung Oscar var en folkkär gestalt blev förstås August Strindberg fasligt impopulär på i de statliga lägren. Representionsreformen var nämligen en reform på blodigt allvar för staten. Men flytten till Schweiz föregicks av succéromanen ‘Röda Rummet’, ett naturalistiskt mästerverk år 1879 mitt i ståhejet om ‘Mäster Olof’ som gav just den pjäsen den starkare ställning den just behövde för att kunna sättas upp på ‘Nya Teatern.


Staden, oljemålning av August Strindberg

Strindberg kom att skriva sina alster och bedriva fejd för att försvara dem eftersom han var den mest teoretiske av hela författareliten. Han kom då att anklagas för sina högtflygande uppfattningar som tangerar gränsen till psykisk ohälsa även om han för en utomstående skulle kunna ha verkat lynnig. I samband med Strindbergs uppfattningar att man skulle kunna göra guld stämmer det ju väl in på hans högtflygande naturalistiska uppfattningar.

År 1891 skilde sig August Strindberg och Siri von Essen som författaren lärt sig att hata, och så småningom inträdde den så kallade infernokrisen och det kortvariga äktenskapet med Frida Uhl 1893-97. Under den perioden skrev Strindberg på franska ‘Inferno’. Krisen kallas av en del paranoid psykos, men av en författare som tog sig ur den eftersom hans liv bestod av kriser och skrivande. En hel del i övrigt åstadkom han och återvände till Stockholm år 1898 som en berömd författare. År nittonhundraett gifte Strindberg om sig med skådespelerskan Harriet Bosse. Det var säkerligen en förstående kvinna som var van vid identifieringar av roller. Hon kunde därmed säkerligen därmed förstå anledningen till att hennes August led av anfrätta händer genom sina alkemistiska experiment. 
I och med att Strindberg blivit åtalad av kyrkan för hädelse i ‘Giftasprocessen’, skriven under utlandsvistelsen, men blivit frikänd, hade han ju också kommit att stå de revolutionära närmare än de konservativa. Hans idéer representerar än idag den överbegåvade konstnären som måste stå i strid med det besuttna. Det symboliseras än idag ev av Bonniers köp av August Strindbergs samlade skrifter för 200 000 – 300 000 kr. Dom har givetvis i och med årens gång hunnit att sälja i ärendet, för tiotals miljoner kronor.

Källa
www.flickr.com/photos
Wikipedia

text & foto ÅSE LENNERBORN
Nr 1/2011

Att se en omvärld och det som är vackert. Skapande kan vara lugna tankar bara av att sitta en stund och dricka kaffe och veta att hur det än är så finns jag. Att se världens rörelser, musik, ljud, att det finns livlighet och känna att omvärlden finns.På Träffpunkten skapas det på olika sätt!


Träffpunkten

HELENA

Vad skapar du?
Jag fotograferar.
Varför? Vad ger det dig?
För mig är det en terapiform. Jag blir lycklig av att fotografera. Det ger glädje. Jag glömmer mina problem och sådant som gör mig ledsen. Jag vill få folk att se det vackra i naturen. Att gå ut och fotografera får mig att känna att jag finns. Jag blir en del av livet.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag skulle vilja lära mig mer porträtt. Jag skulle vilja lära mig allt om fotografering. Olika tekniker som jag inte kan.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Böcker. Människor kan läsa om allt i böcker. Det finns ingen begränsning i bokens värld.

CLAES

Vad skapar du?
Korsord i form av bildkorsord.
Varför? Vad ger det dig?
Det ger mig intellektuell stimulans. Inte minst genom användandet av ordböcker och lexikon. Det innebär en uppmuntran för mig själv.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Införskaffande av flera korsordslexikon skulle kanske ge mig mera kunskapsstoff inför korsordskonstruktionerna.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Boktryckarkonsten. Den har betytt oerhört mycket för
spridandet av kunskaper.

ANN-CHARLOTTE

Vad skapar du?
Jag målar tavlor.
Varför? Vad ger det dig?
Jag får sinnesro av det och tycker det är roligt. Jag blir fascinerad av resultatet för jag visste inte att jag kunde skapa det. Jag har en kreativ sida som måste ut.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag skulle vilja lära mig fler tekniker att måla på. Jag vill kunna använda skapandet i yrkesrollen.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Kylskåpet. Det underlättar mathållningen.

HELÉNE

Vad skapar du?
Jag broderar. Jag har broderat tavlor till ungdomarna. Virkat grytlappar till TP. Sytt bak handdukar och virkat påskkycklingar till påskriset på TP.
Varför? Vad ger det dig?
Handarbete är en av mina fritidssysselsättningar. Det har alltid varit så. Ända sedan jag var ung.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag skulle vilja lära mig mer om inprovning av mina egna hemsydda kläder. Jag skulle vilja ha hjälp och tips med det.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Telefonen.

LOFFE

Vad skapar du?
Filmtittande. Filmkvällar på TP och biobesök på stadens biograf.
Varför? Vad ger det dig?
För att människor ska få ta del av intressanta historier och berättelser. Det är en social grej att gå på bio tillsammans och sedan få en diskussion om en films innehåll. Jag får en intressant historia på en överskådlig tid. Jag har ett intresse av historier och berättelser.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Att marknadsföra att vi går på bio och har filmkvällar på TP så att det skulle bli fler deltagare.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Bollen.

BRITT-MARIE

Vad skapar du?
Jag väver mattor på TP.
Varför? Vad ger det dig?
Det ger mig lugn. Jag slappnar av från tankar när jag koncentrerar mig på det jag skapar.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Det finns mycket mer man kan lära sig om vävning. Jag kan bara det enklaste sättet. Grunden av vävning. Jag är nöjd med det jag kan väva annars blir det för mycket för min del.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Datorn.

SOFIA

Vad skapar du?
Jag bakar, städar och stryker på TP.
Varför? Vad ger det dig?
Jag blir glad av det jag gör. Jag tycker om att vara bland människorna på TP. Jag tycker om att baka för att glädja TP s besökare med nybakade bullar.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag skulle vilja lära mig laga svensk mat.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Mat.

MORGAN

Vad skapar du?
Jag hjälper de på Presspunkten med datorerna. Jag ser till så att programmen är uppdaterade. Finns till hands som teknisk resurs för de som behöver det.
Varför? Vad ger det dig?
Jag är dataintresserad och gillar att jobba tillsammans med människor.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag vill lära mig mer om data It och om massmedia. Bygga vidare på det kontaktnät man får när man skriver om och för andra människor.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Datorn/It. Den bidrar till ett öppnare samhälle samtidigt
som den underlättar för människor att kommunicera
med varandra

MARTIN

Vad skapar du?
Smycken med olika tekniker. Kedjor, nylontråd, pärlor, olika sorters stenar. På TP.
Varför? Vad ger det dig?
Det får mig att känna lugn att skapa. När jag fokuserar på det jag gör med smycken så skapar det ett lugn för mig. Också för att kanske någon gång i framtiden ha det som en hobby jag kan tjäna pengar på.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag skulle vilja gå olika kurser för att lära mig mer om skapandet av smycken.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Datorn.

ÅSE

Vad skapar du?
Skriver i Presspunkten.
Varför? Vad ger det dig?
Det berikar mitt liv att skapa detta.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Skrivandet i Presspunkten känns bra som det är. Det finns inget jag vill utveckla i det.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Klockan.

KENNETH

Vad skapar du?
Musik.
Varför? Vad ger det dig?
Musiken är en behaglig värld att befinna sig i. Att spela musik tillsammans med andra människor är bland det bästa jag vet.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Jag skulle önska att jag hade mer tålamod och tid till att öva!
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Antibiotika.

TOMAS

Vad skapar du?
Förhoppningsvis god mat på Tp.
Varför? Vad ger det dig?
Sköter jag mitt jobb så får jag uppskattning.
På vilket sätt skulle du vilja utveckla ditt skapande?
Eftersom tillgången av köksutrustningen är begränsad så kan man inte köra med den variationen som man skulle vilja önska.
Vilken uppfinning tycker du har gjort mest gott för mänskligheten?
Jag har svårt att peka ut något enskilt. Däremot så väntar jag på någon uppfinning som skonar vår miljö.

text & foto JOAKIM OTTOSSON
Nr 1/2011

Dagens teknik är väldigt olik från den som funnits förr. Idag kan man se längre än ett mikroskop på objekt. På nanoskalan, så nära man kan komma.

Vad betyder nano och vad är nanoteknik? Jo så här ligger det till.
Det finns tre olika speciella skalor i storlek. Den vi upplever och använder idag kallas markoskalan och är allt det vi ser, känner och kan ta på. Ta t.ex en kaffekopp. Den ligger på markoskalan. Man kan ta i den med händerna och använda den till att dricka med.
Nästa skala är mikroskalan. Där har vi saker vi inte riktigt kan använda lika lätt och framförallt inte ser utan ett mirkoskop. Sådana saker är kvalster, blodkroppar och dylikt. Det är litet men man har kunnat arbeta med det länge och effektivt. Den tredje och sista är det artikeln handlar om. Den kallas för nanoskalan och är den minsta skalan som existerar. Ordet nano betyder liten på grekiska eller 10 upphöjt till -9, alltså miljarddel. Med enklare ord så är det atom och molekyl -skalan. Nanoteknik är alltså en teknik där du jobbar med atomer och molekyler. Tekniken kallas även för atomslöjd. Med hjälp av denna teknologi kan man idag nästan tillverka ofelbara, starkare, lättare material. Genom att manipulera ett material på atomnivå så kan man ge material helt andra egenskaper än vad som varit möjligt innan. Teoretiskt sätt så kan man tillverka en produkt genom att bygga dem från atomnivå och få den så perfekt det bara går. Praktiskt sätt är det omöjligt för det finns ingen teknik som klarar av att bygga med atom och molekyler i en acceptabel hastighet.

Om man skulle bygga ett A4 papper idag med en hastighet av 10 000 atomer i sekunden skulle det ta tio miljoner år. Så idag tillverkar man istället små partiklar som man kan använda i olika material eller så manipulerar man materialet. Någon som har undrat varför mobiler är så små och kompakta idag? Varför TV-apparaterna bara är några milimeter tunna? Nanoteknologi är svaret. Teknologin ger en oändlig möjligthet, bara man vet hur man effektivt kan använda den. Nanotekniken har funnits i teorin länge. Men har inte kunnat användas förräns i slutet på 1900-talet. En forskare i USA kom på idéen med att arbeta med atomer och molekyler redan år 1959. Han hette Richard Feynman och var nobelpristagare. Men hans idéer ignorerades och folk sa att det var nonsens. Det var inte förens 20 år senare som hans teori togs på allvar.

1981 uppfann en tysk forskare ett verktyg som kunde kartlägga atomer på ett objekt samt flytta dem. Detta verktyg kallades för sveptunnelmikroskopet. Detta var banbrytande och man började flytta atomer hit och dit, byggde små figurer som man bara kunde se med teleskopet. Några år senare, 1996, för vara exakt, gjorde ytterligare en forskare en stor upptäckt. Han heter Harold Kroto och är nobelpristagare i kemi.  Upptäckten började med att han var intresserad av fenomen som hände i rymden. När en stjärna dog, slungade den ut stora kolkedjor. Dessa kedjor uppförde sig inte som kolen här på jorden så han började titta närmare på detta fenomen. Grafit, som finns i blyertspennor är ett ämne som finns i kol. Han upptäckte att detta ämne var runt på molekylnivå. Detta trodde man innan att det var platt. Resultatet blev en helt ny beteckning i det periodiska systemet. Detta systemet kallas även för grundämnenas ordning och är en tabell över grundämnen / element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper. Denna upptäckt gjorde i sin tur att man kunde se nya egenskaper med kol som man inte visste innan. Med hjälp av nanotekniken kunde man nu på rätt sätt manipulera kol som man själv behagade.

Mihail Roco var den man som gjorde att själva nanotekniken tog sig ut i världen på riktigt. Han fick 10 minuter på sig att förklara vad det innebar för USA’s dåvarande president Bill Clinton. Mihail fick senare veta att han inte fick uttala sig i media om detta för det skulle presidenten själv göra. Han la ut ett förslag till regeringen om tekniken som innebar att lägga ut en budget på sex miljarder dollar och det gick igenom. Därefter fick resten av världen veta det och bara i EU slog  man till med samma summa som USA.

Idag används nanotekniken i nästan allt. Nanotekniken har inget specifikt område som t.ex fysik eller kemi. Nanoteknik ingår i alla de ämnen, i och med att det är atom- och molekyl- använding. Kolnanorör är det som har blivit de mest användningsbara produkterna inom nanoteknik. Kolnanorören är bra komponenter att använda inom teknik. Rören leder ström bättre än andra material och oxyderar inte, vilket ger dem en betydligt längre livslängd.
Kolnanorören är små. Om man jämför diametern mellan ett kolnanorör och en fotboll så är den samma storleksskillnad som mellan en fotboll och planeten jorden. En sån liten komponent betyder mindre storlek på produkten, mindre strömförbrukning, men en bättre prestanda. En LED-TV är också ett resultat av nanotekniken. Det materialet som ger ifrån sig bilden på LED-TV:n är bara några molekyler tjock. En LED-TV är ju bara några millimeter tjock.  
Nanoteknik och kolnanorör används inte bara i elektronik utan i sportartiklar, livsmedel, kosmetik, medicin och textilindustri. I Amerika finns det ett par forskare som håller på med att göra vattenresistent tyg. För att göra det har de tittat på lotusblommands blad. Den är nämligen helt vattenavvisande. Tittar man på bladen i nanoskala så ser man att det sitter små hårstrån tätt intill varandra. Detta gör att vatten inte får fäste och bara rinner av. Idag finns det tyg med de egenskaperna. Det är ett resultat av nanotekniken. Tyget känns precis som vanligt, ull är ull, silke är silke, men är manipulerat på nanonivå.

Inom nanotekniken finns en oändlig potential inom alla områden. Det som begränsar det idag är verktygen att arbeta med atomer och molekyler, samt fantasin. Men i framtiden ser det annorlunda ut. Idag forskar man med hur man kan använda tekniken bättre och effektivare. Vem vet? Kanske man kan bygga hela objekt genom att bygga atom för atom?
Inom medicinen försöker man göra “nanosonder” som ska reparera skadade eller sjuka delar av kroppen. Sjukdomen cancer är ett av de områderna det forskars flitigt om. Istället för att injecera en massa cellgift i kroppen på en cancerpatient så ska man kunna ge en “nanosond”, en mikrodos av koncentrerat cellgift. Denna “sond” letar i sin tur upp tumören och injecerar giftet direkt i tumören. På så sätt slipper cellgifterna påverka friska celler i kroppen och biverkningar som håravfall kommer vara ett minne blått. Det låter kanske som sience fiction men den dagen då det är möjligt är inte så långt borta som man kan tro. Inte heller omöjligt.
James Tour är en forskare som jobbar på Rice university. Han gör små “bilar” av molekyler. Dessa bilar kallar för nanobilar. Nanobilarna ska frakta atomer likt vad lastbilar gör idag. Detta ska underlätta för byggandet av atomer och molekyler. Han försöker också kopiera naturens egna nanoteknik. Det finns gräs som kan växa en meter på en dag. Denna egenskap vill James lära sig om hur det går till, så man kan skapa objekt på molekylnivå mycket snabbare. Vem vet? Man kanske till och med kommer att kunna skapa ett syntetiskt immunförsvar som består av nanopartiklar? Kunna reparera ryggmärgen?
Framtiden får utvisa vad som blir möjligt med denna enastående teknik.

text MORGAN PETTERSSON foto KENNETH
Nr 1/2011

Genom att var tredje respektive var fjärde månad låna ut 30 minuter av din tid kan du bidra till att rädda en medmänniskas liv, detta enbart genom att besöka din närmaste blodcentral och bli blodgivare.

Inte ont anande kan vem som helst råka ut för en vardaglig situation där en plötslig händelse kan medföra att man blir tvingad att tillföra nytt blod till sin kropp, till exempel efter en trafikolycka, cancerbehandling eller svår förlossning. När detta väl inträffar är det viktigt att sjukvården har tillgång till tillräckligt med blod samt att även blodgruppen som personen behöver är rätt.

En vardagshjälte, Jan-Christer Olsson, som varit blodgivare i 13 år.
Det har hunnit bli ca 50 besök på blodcentralen.

Som situationen är idag 2011 så finns det cirka 3100 personer i Karlskrona respektive 1200 i Karlshamn som 3-4 gånger/år besöker blodcentralen för att lämna blod. Antalet blodgivare är dock långt ifrån tillräckligt då det hade behövts mer än ytterligare 500 personer som lämnar blod för att det ska täcka det behov som behövs inom sjukvården i Blekinge län. Istället tvingas sjukvården vända sig till andra landsting för att köpa in blod, detta då blod bland annat är en färskvara som måste förbrukas inom en sex veckors period.

När du lämnar blod börjar du med att fylla i en hälsodeklaration där du besvarar samt tar ställning till ett antal frågor som visar att du är frisk och får lämna blod. För att kunna lämna blod måste du även vara mellan 18-60 år och väga minst 50 kg. Vid varje tappningstillfälle lämnar du 4,5 dl blod. Innan du lämnar blod kontrollerar även blodcentralens personal ditt blodvärde som inte får ligga under vissa gränsvärden. Själva blodgivningen tar cirka tio minuter men du bör räkna med att besöket tar 30 minuter då man vill att du efter provtagningen sitter kvar en stund och då bjuds du även på fika. Antalet gånger som du får lämna blod är för män fyra gånger
respektive kvinnor tre gånger/år.

Anmälan att bli blodgivare kan göras såväl via hemsidan www.geblod.nu eller via telefonnummer 0455-734600 (13.00-16.30). På hemsidan finner du även ytterligare information om att bli blodgivare. I samband med att du lämnar blod är det viktigt att du även tar med dig en giltig identitetshandling.

Blodomloppet
Anmäl dig till det årliga Blodomloppet som äger rum den 25/5-2011 på Västa Mark, Karlskrona. Jogga eller spring 5 eller 10 kilometer, individuellt eller i lag. Anmälan görs på www.blodomloppet.se. Blodomloppet är ett samarbete mellan Blodcentralerna i Blekinge och KA2 IF.

Personligen är jag väldigt förtjust i närbilder. Det får gärna bli en bildserie, till exempel när en larv förflyttar sig eller en myras kamp att få hem något stort och tungt till stacken. En inblick i en insekts liv och värld.  Blommor ser vi ofta men stannar sällan upp och riktigt tittar, en närmare blick på några centimeters håll, gör att blomman förändras till något vackrare än vad man kan tro.

Det finns tillfällen som blir extra speciella. Jag tänker tillbaka på när jag var i Kenya. Jag skulle göra ett besök hos en Samburustam, i en liten by ute i bushen. Tänkte jag skulle vara försiktig med att använda min kamera, för att visa respekt och ödmjukhet inför att få besöka någons hem. Försökte också undvika att de skulle få en felaktig bild av en msungu (vit), som kommer med kameran i högst hugg.  
Hade en bild av fattigdom och tomhet i mina tankar men de strålade av liv och värme. Jag blev väldigt tagen av dessa människor. När jag väl kom fram till byn möttes jag av sång och dans, som ett välkomnande. Kvinnorna var klädda i färglada smycken och barnens ögon lyste av liv och nyfikenhet. Jag frågade försiktigt om jag fick ta några bilder och när barnen såg detta lyste de upp ännu mer. De kunde inte få nog av att se sig själva i kameran efter jag tagit några kort. De hoppade, lekte och spexade för de ville så gärna komma med på kort.

Har man knappt sett en tv, och lever ett liv med brist på el och rinnande vatten, så måste detta varit väldigt häftigt. När jag visade bilderna passade de även på att studera och känna lite nyfiket på mig. Det blev många små smutsiga händer som drog och rufsade i mitt hår men ack så kul och charmigt ändå. Jag fick en mängd fantastiska bilder i denna by. De gör det möjligt att drömma sig tillbaka och minnas, särskilt när vardagen känns alltför dryg.
Jag besökte även Lake Nakuru på min resa, en sjö i Kenyas inland. Den är känd för sina Rosa Flamingos. Även detta var en fantastisk upplevelse, med tusentals Rosa Flamingos som simmar och flyger. Det var en plats som var svår att åka ifrån.

NCC:s arbetsledare Daniel Nilsson och Monica Aoun

Sedan tidigare har personalen som arbetar på det nyöppnade boendet i Inglatorp arbetat på det tidigare provisoriska LSS-boendet som låg på Lösen mark. Arbetsförhållandena här var dock inte de ultimata då förhållandena för boendet inte levde upp till att kunna bli ett fullvärdigt LSS-boende med de kriterier som där gäller.
I och med detta började man för några år sedan att planera för ett nytt framtida boende för deras brukare. Beslut om detta togs 2007. Arbetsgruppen med Monica Aoun som taleskvinna sökte därefter efter lämplig plats där boendet kunde byggas. En av platserna som var aktuella var Bubbetorp men av olika anledningar blev det inget av dessa planer. Slutligen blev det dock klart att boendet skulle hamna i Inglatorp, söder om Rödeby.

När Presspunkten under december månad var på besök ute på boendet i Inglatorp så var i stort sett bygget färdigställt och slutbesiktningen av boendet skulle till att ske den 22 december och man öppnar under januari 2011.
I samband med att boende byggts har man vid två tillfällen även haft två öppet hus där grannarna bjudits in vid ena tillfället och fått information samt fått komma till tals. Vid det första tillfället var brukare och anhöriga inbjudna.  I samband med tidigare platser där tanken var att placera boendet har åsikterna från grannar varit negativa till att få boendet som granne. Under de nu öppna husen framkom det dock att grannarna i Inglatorp inte var negativa till boendet i sig utan mer till själva byggandet som har medfört buller och ljud som stör deras vanliga lugna vardag.

I och med nya boendet har man under hela byggprocessen haft brukaren i centrum och genomgående tänkt utifrån vilka som ska komma att bo på boendet.  Boendet innefattar åtta lägenheter som vardera är 45 kvm med eget kök. Brukarna har själva fått välja färger på rummen samt golvsort. Personalen även valt att utesluta tapeter utan istället använda färg på väggarna då det blir lättare att ändra när någon ny brukare ska flytta in.
I och med boendet så har personalen även fått förbättrade utrymmen i form av personalrum, mötesrum samt tvättstuga och gästtoalett. I det fräscha all-/sällskapssrummet äter personal samt brukare i alla fall en måltid/dag tillsammans för att se så att allt är bra med brukarna. I en av lokalerna har brukarna även tillgång till skapande verksamhet genom en snickeri/verkstadslokal. Monica uttryckte slutligen att genom det nya boendet blir det något av en nystart

text MORGAN PETTERSSON
foto CHRISTEL ÅGREN-KARLSSON respektive JOAKIM OTTOSSON
Nr 1/2011

I Sverige beräknades det 2006 finnas 1,6 miljoner katter med ägare. Samtidigt över 100 000 utan hem. Siffran är idag inte mindre. En del av dessa hjälper Kattkommando Syd (KKS).

KKS skulle egentligen inte funnits idag men startade år 2000 genom ett vanvårdsärende i Karlskrona där föreningen tog hand om elva katter som inte hade det bra i sitt dåvarande hem. Sedan har det rullat på och år 2010 firade man tio år som förening. Under de åtta första åren var undertecknad med.

KKS arbete sker helt på ideell samt på frivillig basis av djurälskande personer som tröttnat på att se djur lida och vill göra något aktivt för att förbättra deras situation, i KKS fall katter. Under de tio år som fortlöpt så har verksamheten byggts ut. Från att ha bildats i Karlskrona så hjälper man idag nödställda katter över stora delar av södra Sverige men har även kontaktpersoner på flertal andra platser runt om i vårt avlånga land..

En viktig del som verksamheten bygger på är stödhemmen. Stödhem är det samma som att personer kontaktat KKS om att temporärt hjälpa till att öppna upp sitt hem till en eller flera katter, fram tills det att permanenta hem anmält intresse av någon av katterna. Tiden man är stödhem varierar mycket, kan vara allt från någon vecka upp till flera år. Många gånger stannar även katten permanent i stödhemmet. Under tiden man är stödhem skriver man även på ett kontrakt där man förbinder sig på ett visst antal självklara punkter.  

Förutom stödhemmen har föreningen även fem katthem där ett antal katter placeras tills det att permanenta hem uppkommer, katthemmen ligger i såväl Blekingen som Skåne.

Verksamheten överlever ekonomiskt genom att man tar betalt av de som vill ha hjälp av föreningen med att omplacera den katt man av någon anledning inte kan behålla. Man tar även betalt av de som tar hand om en katt permanent. Föreningen får in bidrag från en givmild allmänhet som tycker att verksamhetens aktiva gör ett bra arbete och ger bidrag till ett gott ändamål. KKS får även hjälp av olika företag med till exempel kattmat (även om det på långa vägar inte räcker till). Kostnader kan även hållas nere genom bra avtal med olika veterinärstationer som ger reducerade priser till de katter som söker vård hos dem via föreningen. Aktiva deltar även under olika slags evenemang där man samlar in pengar, ett par sådana evenemang i Karlskrona är bland annat under lövmarknaden, torghandeln som sker på Stortorget under lördagar respektive julmarknaden på Bubbetorp Gård.

Katten Mango

KKS verksamhet är som sagt omfattande och inrymmer många olika slags ideella arbetsuppgifter. Presspunkten har varit i kontakt med en av KKS aktiva, Birgitta Carlsson och bett få svar på några frågor tidningen hade.

Hur länge har du varit med i KKS?
Jag var en av tre personer i Djurens Rätt Karlskrona som startade KKS 2000.

Varför blev du involverad i KKS?
Jag hade länge reagerat på att hemlösa katter var så rättslösa. Istället för att hjälpa dem så var praxis hos kommunerna att skjuta dem. Som tidigare förbundsordförande i Djurens Rätt hade jag länge arbetat för att förändra försöksdjurens situation och mot annat förtryck av djur, men hemlösa katter var inte ett prioriterat område för organisationen.

Vilka arbetsuppgifter har du inom KKS?
Jag är både förmedlare, tar alltså emot ärenden och försöker lösa placering för katterna, och har hand om ekonomin.  Som många av oss aktiva inom KKS hjälper vi till på många olika sätt för att allt ska fungera.

Hur kommer det sig att du brinner så för ideellt arbete och att hjälpa just katter?
Mitt engagemang gäller inte bara katter utan alla djur som far illa. Det sätt som människan förhåller sig till de andra djuren (människan är också ett djur) innebär att en art diskriminerar andra djurarter på godtyckliga grunder – och använder sin makt till att utnyttja de andra djuren för att tillgodose sina egna intressen. Artdiskriminering är lika illa som rasism eller diskriminering enligt kön exempelvis.

Hur många katter hjälpte KKS 2010?
Vi får in ca 1 500 ärenden per år som kan omfatta allt från en katt till en hel hemlös koloni. Varje år pla-cerar vi ett antal hundra katter i permanenta hem och ytterligare några hundra i stödhem eller på något av våra katthem. 2008 placerades ca 800 katter i nya hem som en jämförelse. Vi har inga exakta siffror än för 2010.

Hur många har ni hjälpt totalt sedan föreningen startade?
Vi räknar med att det rör sig uppåt 10 000 katter som på ett eller annat sätt fått hjälp av KKS.

Hur många katter har KKS inom verksamheten?
Vi har ungefär 500 katter som bor på våra katthem eller i stödhem. Verksamheten är koncentrerad till Blekinge och Skåne, men vi har även stödhem i Småland, på Gotland, i Göteborg, Stockholm och på ett antal ytterligare orter.

Hur många stödhem har KKS för närvarande?
Jag skulle tro att det rör sig om ett hundratal. Förmedlarna arbetar självständigt så jag kan inte svara exakt på den frågan.

Hur många katter bor totalt på KKS fem katthem?
Över 200 katter.

Vilka krav har ni på de som köper katter från KKS?
KKS är en livräddarorganisation och accepterar aldrig avlivning av andra skäl än för kattens egen skull när den är obotligt sjuk eller så skadad att livet inte går att rädda. De som tar emot katter via KKS skriver på ett kontrakt där man förbinder sig till att följa denna policy. Alla katter ska också kastreras.

Slutligen, vad anser du behöver göras för att höja kattens status?
Katten är i princip rättslös i dag, vilket innebär att lagstiftningen behöver skärpas. Avskjutning av katter ska inte tillåtas. Om staten eller kommunerna istället stödde kattorganisationer ekonomiskt så skulle problemen med hemlösa katter kunna minimeras, eftersom alla kattorganisationer tillämpar kastration. En katt ska också kosta pengar för den som vill ha katten som familjemedlem.

Solskenskatterna Henning & Hildur

Liten solskenshistoria
Många av de katter som KKS hjälp under årens lopp har olika lång tid levt som hemlösa innan de tagits omhand och kommit in under mänskligt beskydd. Ett ärende bland många som inkom redan 2003 var där KKS kontaktades av privatpersoner om en kattfamilj som uppehöll sig på Brändaholms koloniområde i Karlskrona. Fällor placerades ut för att fånga in kattmamman samt hennes tre kattungar. Vad aktiva då inte visste var att det på koloniområdet även fanns en, som det visade sig hankatt som först gick in i fällan. Undan för undan gick sedan även kattfamiljen in i fällorna och de infångade katterna fick åka vidare till sitt anmälda stödhem i Karlshamn som sagt att de kunde hjälpa såväl familjen som hankatten.

Såväl mamman samt hankatten var skygga och behövde därför socialiseras vilket visade sig ta lång tid. Ungarna placerades sedermera ut till nya permanenta hem. Mamman döptes till Hildur och hankatten till Henning och bägge två stannade permanent i stödhemmet där de även fick andra kattkompisar.

Idag när det skrivs februari 2011 är fortfarande Henning lite skygg av sig men är väldigt god kompis med Hildur. De lever numera ett tryggt liv som innekatter och de sedan länge permanenta ägarna, Christel & Mikael Ågren-Karlsson berättar att Hildur och Henning är deras ögonstenar och har aldrig ångrat en sekund att de öppnade upp sitt hem till det före detta hemlösa paret från Brändaholm.

För mer information om KKS besök www.kks.nu

17:e december, Rolf skjutsade oss ner till tåget, men tåg blev de inte. Det ersattes av buss till Kristianstad på grund av snövädret.

Vi hoppade av Kristianstad, där var det ett tåg som vi hoppade på, men det visade sig att det gick tillbaks till Karlskrona. Senare överföll mamma konduktören, sa att vi skulle till Malmö där syster väntade på oss. Konduktören gjorde sitt bästa att hjälpa oss. Vi hoppade av i Bromölla där vi fick ring taxi, 435 spänn. Vi åkte tillbaks till Kristianstad, där stod ett tåg som var släckt. Klockan var mycket, vi borde ringa hotellet och säga till att vi kommer att bli sena. Sen kom tuffetåget, vid midnatt var vi framme i Malmö. Gick till hotellet i snövädret, det gick sakta, med våra väskor. När vi kom till hotellet låg Adela redan i sängen. Vi åkte taxi till tåget som skulle ta oss till flygplatsen och tåget var i tid.

I Köpenhamn var det var många kontroller innan vi hamnade på flyget. Det tog tid att flyga. Mellanlandade i Istanbul för att byta flyg till Etiopien. Vi var framme på flygplatsen i Addis Abeba-Etiopen vid tvåtiden på natten. Vi gick genom alla kontroller och hoppades att Worku skulle hämta oss, men så blev det inte. När klockan var 4-5 på morgonen frågade folk oss om vi skulle blir hämtade, ja men så blev de inte. Fick ringa ett hotell så vi fick någonstans att sova, hotellet hette Jupiter. Sen ringde vi till Zoma och undrade vart de tagit vägen. Sen sov vi gott. Efter att vi vaknat upp fick vi tag i dem. Checkade ut vid 12-tiden. Abu och Zoma hämtade oss, vi skulle till deras hus där vi delvis skulle bo under resan. Vi kom ner söndag den 19/12. Sen skulle vi resa runt med Abu, Keb och Worku. Med bil vi körde mot Lalibela men en slang gick sönder så vi fick åka till verkstad. Det blev en natt på hotell. Tur att det bara blev en natt på Blue hotel för stället hade väldigt låg standard.

Sju timmars väntan med bilfix, kex och vatten

31 december. Vi väntade på Keb och Worku som skulle fira det nya året med oss i Addis Abeba. Såklart var klockan runt halv 11 innan det vackra festlivet började för oss. Först var vi på Hilton, såg nyåret där. Adela tog oss in i en festlokal som var dyr, drack lite vin och cider. Åkte vidare till nästa ställe där de blev mycket lättklätt, vi tittade och det var ett väldigt konstigt ställe. Vi hann med ett sista ställe, normalt ställe med mat, dans och disco med mycket folk. Klockan var halv fyra innan vi var hemma i Addis.  Nyåret man inte glömmer fösta hand.

Vi åkte med Kasseye i bil med en annan familj till Awassa. Det är en fin stad, sov på ett hotell som heter Pinna. Stannade där två nätter innan vi bytte hotell med pool, där vi sov sista nätterna. Senare kom Keb och Worku, åkte till Workus barnhem. En intressant historia, de tar hand om 13 barn. Det var en upplevelse att träffa dem. Först blev jag ställd av hur de levde. De har mat och tak över huvudet i alla fall.  Adela spelade ett spel med barnen då strömmen gick. 
Olika världar, på hotellet tjabbade vi om tre morgonrockar och om ljus på balkongen och om vatten i bastun. Det fanns en affär på hotellet som var ganska billig, jag köpte en stor boll som mamma undrade hur vi skulle få med oss hem till Sverige.

Om Workus bil. Slangen gick sönder, ljuset fungerade inte. Bilen fick kämpa för att köra på sådana vägar. Vi hamnade på en verkstad med bilen. En morgon startade vi 5-6 på morgonen sen gick bilen sönder igen. Massor av barn stannade och tittade på oss i bilen. Det blev en väntan i sju timmar med kex och vatten. Till slut fick vi byta bil.

Sist, men inte minst pratade vi om mina flätor som jag skulle göra den sista dagen den 8 december. Vi åkte till salongen vid 8-tiden, där mitt hår blev fixat. Jag satt länge med löshåret med lite mat i magen. Hon flätade fort och vi var klara vid halv 2, sen kom min mamma och syster hämta mig. Det hela kostade 150 birr. Sen åkte vi vidare till Workus syster och åt julmat innan det var dags att åka till flygplatsen. Massor av kontroller, det var komplicerat att ta med packningen vid gaten. Gick till slut bra, köpte lite vin med innan vi hoppade på flyget.

I samband med förra numret av Presspunkten gavs ut så var det även premiär för ett nytt inslag i Presspunkten, Tätorts-Gösta som tecknas av nya medarbetaren John Kullman från Ronneby. John målar även och har tidigare utbildat sig i Bild och Form på Estetiska programmet på Knut Hahnskolan i Ronneby.

Just när detta skrivs har han en utställning av en del av sina verk på Bruket i Ronneby. I sitt målande använder han sig av akryl och målandet tar sitt ursprung i form av inspiration via drömmar.  Vid tecknandet så använder sig John av blandade motiv, bland annat profilbilder.

Jag, Lage, har nu flyttat till ny bostad och jag trivs jättebra.
Jag har varit på upptäcksfärd i hela den nya lägenheten, det är kul att se något nytt.

På julafton fick jag så mycket presenter för jag fyller även år. Jag har även varit hos veterinären och tanten som gav mig sprutor sa att jag lät som ett billarm. Tanten vägde mig också och jag vägde 1.2 kg, det var  för all mat som jag fick under tiden som jag varit sjuk.

Dagen innan nyårsafton så började det lukta illa och matte ringde till vaktmästaren men ingen som svarade sa hon. På nyårsafton sa husse att matte skulle ringa vaktmästaren igen och det gjorde hon och det kom dit en farbror som tittade och han ringde efter en avloppsfarbror som skulle komma och hjälpa oss. Men det blev ingen bal på slottet, men vi kollade på fyrverkeriet. Helgen var räddad och matte blev överlycklig. 

Gott nytt år 2011!
Mvh Lage